Recension: Bodil från Bjärme

Titel:Mitt första liv; den gudarna älskar dör inte
Författare: Bodil Malmsten
Utgivningsår: 2004

Mitt första möte med Bodil var helt förutsättningslöst. det blev ett härligt möte. Nu har jag ju inte träffat Bodil i verkliga livet men det känns nästan så.
Bodil skriver så personligt och varmt beskrivande om Bjärme, den jämtländska by där hon växte upp på 50-talet med momma och moffa. Mamman var frånvarande, varför verkar inte intressant nog att berätta. Mig gör det inget. Jag vill läsa om Bodil.
Boken har också foton och illustrationer av Bodil som på ett humoristiskt sätt kompletterar hennes texter. Hennes språk är lätt att följa och igenkänningsfaktorn är hög, åtminstone generellt sätt; den del som handlar om hur man minns sin barndom, att den inte alltid stämmer överens med sina syskons minnen, men att de icke desto mindre är ens egna minnen från barndomen.

Boken var en vinst från Pocketförlaget tillsammans med två andra Bodil-pocketar och jag ser med glädje fram emot att läsa fortsättningen i Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig.

Nu kan jag också äntligen rekommendera Bodil till andra. Mitt första liv ska jag snabbt som sjutton låna ut till mamma (Tillägg efter att jag råskrev recensionen: mamma har såklart redan läst Mitt första liv, hon får låna Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig istället).