Författar-marathon, funkar det?


Hör ni till de läsare som, när ni hittat en fantastisk bok av en för er ny författare, kastar er över allt som hon/han har skrivit? Eller suger ni på karamellen?

Jag läser en faslig massa deckare och då och då ramlar jag över en ”ny” deckarförfattare. Jag hamnar oftast i den situationen att författaren har skrivit en lång serie böcker om samma kriminalkommissarie/sportagent/journalist/privatdetektiv/etc. Men jag har sällan haft en tanke på att då köpa alla böcker i serien direkt och plöja dom från första till sista boken. Istället återkommer jag till alla dessa karaktärer med ungefär ett års mellanrum och får återigen stifta bekantskap med honom/henne/duon/gruppen när ett nytt brott skall lösas. Karaktärer jag gärna återvänder till är Alan Banks, Myron Bolitar, Axel Hake, Paul Hjelm, Ann Lindell, Rebecka Martinsson och Harry Hole. Känner ni dem också?

Det här gäller ju såklart inte bara för kriminalromaner. Många författare skriver helt fristående romaner men spottar ändå ur sig en faslig massa (bra) böcker. Exempel på sådana är Joyce Carol Oates, Stephen King och John Grisham. Ni kan säkert nämna flera.

Anledningen till att jag inte kan fokusera så totalt på ett författarskap under en längre tid är att jag ofta blir stressad över att missa allt annat nytt från andra författare. Kanske finns där också en rädsla för tomhet; vad händer när jag läst hela serien om exempelvis van Vetereen eller Pascoe & Dagliesh? Kanske får jag svårt att vilja fokusera på något annat?

Varför jag undrar är lite för att jag är nyfiken på hur andra läser. Dessutom funderar jag lite på att ha ett Hercule Poirot-marathon i vinter. Jag har börjat samla på mig Christies alla böcker om Poirot och när samlingen är så komplett den kan bli så sätter jag igång. Räddningen här kan vara att Christies deckare inte är några tegelstenar direkt. Kanske kommer det att gå ganska snabbt att rassla igenom alla 36 (?) böcker om HP. En risk är såklart att jag bara kommer att blanda ihop alla brott med varann. Jag har heller ingen aning om jag vinner något på hur man lär känna Poirot, jag vet nämligen inte hur personligt han gestaltas i böckerna.

Har ni haft något författar-marathon? Med vilken/a författare då? Var det någon speciell karaktär ni följde under läsandet eller var det fristående böcker? Hur kändes det? Alltså både under läsandet och efter.

Gör ni alltid så att ni sträckläser en författares alla verk på rak, eller pytsar ni ut dem lite här och var? Ni får också gärna tipsa på författarskap som passar sig bra att läsas på rad, och de som inte gör det.

Slutligen kan jag säga att jag nästan alltid har målet att läsa alla böcker av en författare om jag gillar det han/hon skriver. Jag skulle inte kunna strunta i någon bok av exempelvis Marian Keyes, Patricia Cornwell eller Carina Burman.

17 kommentarer:

  1. Intressant! Ska ska tänka på hur jag egentligen gör. Återkommer. Just idag ska jag faktiskt umgås med "riktiga" människor utanför datorn. Spännande! ;-)

    SvaraRadera
  2. Måste medge att jag är lite lockad av tanken att fördjupa mig i ett författarskap, men jag har aldrig gjort det tidigare. Ofta är det så att hittar jag en ny författare jag gillar så läser jag de kommande böckerna, men sällan de tidigare. Dels tänker jag som du, att det finns så många böcker som jag känner att jag vill läsa så jag ger mig inte riktigt tid till djupdyk. Men också för att jag är lite rädd att "slita ut" författaren med en gång. För visst är det så att t ex Murakami (som jag precis avslutat en bok av) har en viss sorts stil som man kanske tröttnar på om man läser hela hans produktion med en gång, men som är alldeles underbar att avnjuta lite i taget?

    SvaraRadera
  3. *skratt* Det är väl klart att man kan läsa massor av böcker av samma författare efter varandra. Det har jag gjort massor med gånger i mitt liv! Det är ett härligt sätt att gå in i ett språk och förflytta sig till en annan värld, även om det inte alltid handlar om böcker som hör till en serie. Ibland följer jag upp med andra böcker kring samma tidsperiod, och frossar riktigt i en epok, eller ett land.

    Men det är långt ifrån alla författare som man kan läsa mycket av på en gång. De som inte funkar tycker jag är de som på olika sätt skriver samma historia gång på gång. Paul Auster till exempel.

    SvaraRadera
  4. Dels blir jag sådan att jag försöker få tag på så många böcker som möjligt, men samtidigt försöker jag också sprida ut läsandet lite - enligt min åsikt är det rätt få författare som håller för massläsning sådär

    SvaraRadera
  5. Paul Hjelm, Ann Lindell, Rebecka Martinsson och Harry Hole: JAAA!

    Jeg elsker at læse serier, men når jeg finder en ældre serie går jeg ikke så meget op i at læse dem i rigtig rækkefølge. Bortset fra Nesbø er det sjældent nødvendigt.

    Enkelte serier er så spændende, at jeg køber hele rækken hurtigt (for eksempel Andrew Taylor, The Lydmouth series), men ellers synes jeg også det fungerer bedst at skifte lidt mellem serier: korte og lange, lette og tunge, hyggelige og skræmmende.

    SvaraRadera
  6. Jag är en typisk sådan "nöta ut en författare" person. Om jag hittar en författare som jag gillar läser jag allt jag kan komma över och nästan hoppar upp och ned i väntan på nästa bok. Mark Billingham och Stephen Booth är bara två exempel på en lång rad av författare där jag helt enkelt inte kan få nog!

    Du nämnde en del karaktärer som du gärna följer. Av dessa känner jag bara till Alan Banks (en personlig favorit). Vilka är de övriga? Namnet Harry Hole känner jag visserligen igen, men jag kan inte komma på vem som har "skapat honom.

    Ett författarmarathon i den kalibern som du har planerat har jag däremot aldrig haft. Bara mina små "minimarathonläsning" av en och samma författare. För det får man väl kalla det när man läser "bara" fem till tio böcker av en och samma författare. I alla fall om man jämför med dina planerade 36 eller vad det nu var :-)

    Tänker du på Hercule Poirot för att han är en intressant person eller är det ett led i Agatha Christie festivalen som ska hållas i år?

    SvaraRadera
  7. Annika: Christie-festival i år? Nu blir jag intresserad? Var? När? Hur?

    Jag har förresten läst betydligt fler än 36 Christie-romaner de senaste 2-3 åren (jag exkluderade inte det som inte hade Poirot). Personligen föredrar jag Miss Marple, men två av mina Christie-favoriter har varken P eller MM, utan är fristående: "En flicka kom till Bagdad" respektive "M eller N?" Eller om den heter "N eller M?".

    Och ja, som svar på frågan förresten. Det finns en viss utveckling av Poirot, men jag tycker det bästa med Christie är att man inte behöver hålla reda på detektivernas personliga relationer för att kunna njuta av berättelsen och mysteriet.

    SvaraRadera
  8. Lilla O: Hur gick mötet med de riktiga människorna? ;-)

    SvaraRadera
  9. Fru E: där har du ett av mina andra argument för att inte sträckläsa allt en författare skapat. Att bara läsa exempelvis Marian Keyes och liknande böcker under ett långt tag skulle nog ändra min syn på kärleken. Fast det kunde ju vara ett roligt experiment.

    SvaraRadera
  10. Vixxtoria: jo, såklart vet jag att man kan läsa fler böcker av samma författare på rad. Rubriken var tänkt att provocera lite. Jag ville höra era tankar om ert läsande, eftersom jag nästan utan undantag hoppar mellan författare hela tiden.

    SvaraRadera
  11. Dorte H: Jag har faktiskt köpt hela Roth-trilogin av taylor i en samlad utgåva. Jag har bara läst den första delen men det var så länge sen, tänkte läsa alla tre på samma gång sen. Det blir ett mini-marathon.

    Kul att se att vi gillar samma karaktärer.

    SvaraRadera
  12. Paperback Lover: det är klart man ska provocera. Varför har vi annars internet? :-)

    Men det är ju ett val man måste göra när man väljer att stanna vid en författare ett tag. Och så får man brotta ner den där känslan av att man "missar andra under tiden", som du beskriver. Oavsett vad man läser kommer man att missa andra. Men de finns ju fortfarande kvar efteråt. Ibland är det till och med bättre att läsa omdiskuterade böcker en tid efter alla andra, eftersom man kan se på boken med lite mer oberoende ögon. I bokbloggsvärlden finns det ju ändå alltid någon som kan diskutera boken när man väl läser den, och recensioner och andra inlägg finns i regel kvar efter något år eller två.

    SvaraRadera
  13. Annika: är det Christie-festivalen på den engelska rivieran du tänker på? Mitt marathon har endast inspirerats av ett par inlägg på Bokhora som handlade om Christies bästa böcker.

    Karaktärerna:
    Jo Nesbø skriver om Harry Hole.
    Harlan Coben skriver om sportagenten Myron Bolitar.
    Lars Bill Lundholm skriver om Axel Hake.
    Arne Dahl skriver om Paul Hjelm.
    Kjell Eriksson skriver om Ann Lindell och Åsa Larsson skriver om juristen Rebecka Martinsson.

    SvaraRadera
  14. Tack mötet gick bra, men nu lever jag i blogg och bokvärlden igen :-) Det blev ett inlägg om din fråga i kombination med veckans kulturfyra. Har inte läst mer än en Arne Dahl och ingen Kjell Eriksson. Gillade inte alls Lars Bill Lundholms första. Harry Hole och Rebecka Martinsson är favoriter, men de jag gillar mest är Harry Bosch, Erik Winter, Cato Isaksen och Irene Huss.

    SvaraRadera
  15. Lilla O: Vilka är författarna bakom Harry Bosch och Cato Isaksen?

    SvaraRadera
  16. Bosch är Michael Connelly och Isaksen är Unni Lindell. Gillar du Nesbö ska du definitivt läsa Connelly!

    Har skrivit lite om deckarhjältar här: http://lillaosblogg.wordpress.com/2009/07/12/det-ska-vara-en-buffel-eller/

    SvaraRadera
  17. Har läst två Sittenfeld alldeles för tätt, det funkade inte speciellt bra tyvärr.

    SvaraRadera