Smekmånaden över?

För ett halvår sen startade jag min blogg. Jag vet att det fortfarande är en bloggbebis jämfört med många andra, men jag kan ändå se ett tydligt före och efter bloggens start. Mitt läsande har blivit mer strukturerat, alltså vad jag ska läsa, inte hur jag läser, jag läser fortfarande på samma sätt. Kanske har jag speedat upp farten lite, jag läser nog en bok mer i månaden nu än då. Det bästa är ändå att jag har lyckats hitta så många nya och bra författare, jag har låtit mig inspireras av andra bokbloggare och antecknat boktips efter boktips. Förut har jag varit väldigt strikt och hållit mig till de författare jag själv ”upptäckt”.

Men nu, det känns som lite stiltje.

Efter påsk har det inte blivit så mycket läst som det vanligtvis blir en vanlig månad. Det kan hänga ihop med att jag såg fram emot att läsa en härlig chick lit (Bad behaviour av Sheila O'Flanagan) över påsk, men den visade sig vara rätt torr och svår att komma in i, så jag bara la den åt sidan. Jag blev besviken för jag trodde den skulle vara bra. Eftersom jag ändå inte ville ha hur många böcker som helst påbörjade samtidigt (läser också Snö av Orhan Pamuk), så har jag inte kommit någon vart alls, känns det som.

Är min bloggsmekmånad över?
Är det normalt med lässtiltje?
Råkar ni ut för sånt här och gör ni isåfall något åt det?
Vad?
Eller ni kanske inte tycker att det är hela världen att ens lästakt går på lågvarv då och då?

För mig är det lite stressande, men jag borde kanske tagga ner, jag vet inte. Jag kanske borde lägga ner alla läs-måsten och bara läsa vad som faller mig in. Men det är svårt. Faktiskt.

Igår hämtade jag ut Siri Hustvedts fina paperbacks What I loved och The sorrows of an American. Så fina! Hustvedt är en ny författare för mig och vi ska läsa The sorrows of an American i min bokcirkel. Därför har jag en anledning att få börja på en ny bok nu så jag hinner läsa den fram till Hustvedts författarebesök i Sverige den 19 maj.