Recension: Sol och skugga

Författare: Åke Edwardson
Titel: Sol och skugga
Utg. År (Org. år): 2004 (1999)
Förlag: Norstedts pocket

Ett bestialiskt dubbelmord skakar om Göteborgspolisens höstvardag. En man och en kvinna hittas mördade hemma i sin egen soffa, nakna och stympade. Polisen försöker förstå varför detta händer. Så inträffar ett till dubbelmord, identiskt med det första, och nu försöker polisen desperat hitta ett samband mellan de båda paren. Ett samband som kanske leder ända in i polishuset?

Dessutom händer det mycket i Erik Winters liv just nu, roligt som sorgligt. Hans flickvän Angela väntar barn och de ska flytta ihop, även om Winter är oklar över om han är redo för det eller inte. Samtidigt ligger hans pappa svårt sjuk på ett sjukhus i Marbella i Spanien och Winter bestämmer sig för att åka dit och vara där för honom. Relationen mellan Winter och hans far har inte varit bra på länge, i princip har de inte talat med varann på flera år.

Det här är den tredje boken om poliskommissarie Erik Winter och den handlar mycket om hans privata liv och tankar om familjen. Jag är vanligtvis inte så road av att läsa om polisernas privatliv, men Winters vardag är väldigt långt bort ifrån den diskbänksrealism som man kan hitta i många andra deckare. Winter har djupa, om än ibland väldigt egoistiska, tankar om sitt liv och tar sällan ett överilat beslut. Varken privat eller professionellt. Det är en av de bästa Winter-deckare jag läst, just för att den blandar Winters liv och en riktigt spännande mordhistoria på ett sånt fenomenalt sätt. Den fick högsta betyg av mig!