Visar inlägg med etikett Nobelpriset i litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nobelpriset i litteratur. Visa alla inlägg

Recension: Lilla smycket

Författare: Patrick Modiano
Titel: Lilla smycket
Utg.år (Utg.år pocket): 2012 (2014)
Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag

Igår läste jag ut kortromanen Lilla smycket av 2014 års nobelpristagare Patrick Modiano. En oerhört sorglig och lite skrämmande roman om unga Thérèse (älskar att hon har accenterna på samma ställe som jag i mitt andra namn) i Paris. Hon går runt på gatorna och plötsligt en dag ser hon en kvinna i tunnelbanan som skulle kunna vara hennes mamma. Men hur är det möjligt? Hon dog ju i Marocko för många år sen. Har man berättat för henne. Thérèse följer efter kvinnan men vågar inte konfrontera henne. Thérèse börjar tänka på de fragmentariska minnen hon har från tiden då hon var liten och bodde med mamman på olika ställen i Paris. Sorgliga, skrämmande, luddiga minnen. Men det var också den tiden hon faktiskt fick träffa sin mamma som kallade henne Lilla smycket. Hon träffar nästan inte några människor allts, förutom någon som skulle kunna vara hennes pojkvän, och flickan som hon tar hand om då och då. När romanen har nått sitt slut har jag fler frågor än svar. Jag vill veta mer om mamman; lever hon eller dog hon? Flickan och hennes familj; vart tog dom vägen? Så mycket som lämnas åt mig att fundera ut på egen hand att jag inte mäktar med. Jag får lägga Thérèse och hennes framtid åt sidan i något litet hörn i hjärnan.

Julen

Under julledigheten läste jag EN (1) bok. Det var ju inte mycket kan tyckas. Men ta hand om en 1-åring och reglera grav sömnbrist hade högre prio så jag är glad ändå att det blev nåt läst överhuvudtaget. Umgås med släktingar var jag tvungen att göra också. Det räckte inte att bara sitta bredvid i soffan med näsan i en bok.

Den bok jag läste var Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark-Elfgren. Det är del två om tonårshäxorna i Engelsfors. Om ni inte redan har läst trilogin tycker jag att ni ska göra det. Jag har haft liiite svårt med det faktum att det handlar om gymnasieelever. Hur ofta jag än läser om att man inte ska kategorisera det som ungdomslitteratur för att det begränsar vilka som läser, så för mig personligen ger det inte riktigt lika mycket att läsa om unga. Alltså där unga har huvudrollen och berättarrollen. Med det sagt så är Engelfors-trilogin så jäkla bra skriven att det vore galenskap att inte läsa. Del tre, Nyckeln, finns på pocket nu också så inga undanflykter.


Det nya året inleddes med en gammal Grisham, Brödraskapet. Och för första gången någonsin så har jag problem med handlingen. Alltså jag vet mycket väl att Grishams lawlit-deckare ofta handlar om advokater som saknar moral och inte drar sig för något alls för att vinna ett mål, kör över döda och skadar barn och kvinnor och gravida och hej och hå. Så inga nyheter där. Och jag är en moraltant, det är sedan gammalt. Ändå är det först nu som jag börjar störa mig på det här Brödraskapet som sitter innanför fängelsemurarna och svindlar gamla rika gubbar på pengar för att dom råkar vara förtjust i unga pojkar. Jag tycker det är rävigt och dåligt. Är det för att jag fått barn jag blivit sån här? Grishams böcker är också som alltid bra skrivna så jag kommer självklart att kolla hur det går för Brödraskapet, dvs läsa ut boken.


Näst på tur är Lilla smycket av nobelpristagaren Patrick Modiano. Julklapp från mamma. Kort roman, vilket är bra, för 1-åringen och sömnbristen får nu slåss om tid med jobbet, så det blir inte mycket tid över för läsning nu heller.



Sommarläsningsenkät

Är verkligen inte den första att svara på den här enkäten, men jag blir gissningsvis inte den sista heller.

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Rachel Joyce - Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd
Maria Lang - Mördaren ljuger inte ensam
Agatha Christie - Katt bland duvor
Leif GW Persson - Den döende dektektiven
Patricia Cornwell - The Scarpetta Factor

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Doris Lessing - Instängd
Fjärde delen av fem om Martha. Vill liksom veta hur det går för henne, men jag tycker vägen dit har varit rätt seg.

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
I solstol på stranden.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
I någon soffa i någon sommarstuga (medan regnet trummar på fönstren).

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Maria Lang - Mördaren ljuger inte ensam
En gammal klassiker som håller än kommer inte att göra mig besviken.

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?
Cilla & Rolf Börjlinds Springfloden. Eller Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar-trilogi.

7. Strand eller hängmatta?
Strand. Svår läsvinkel i hängmattan så där somnar man bara.

8. Deckare eller roman?
Deckare.

9. Favoritgenre?
Se ovan.

Idag är det Världsbokdagen...

...så läs en bok! Kanske någon av dessa nya pocketar?


Isabel Allendes senaste roman på engelsk pocket. Utgivningsdatum idag, den 23 april! Den kommer på svenska den 5 augusti på Norstedts förlag, Mayas dagbok.


Austers memoarer om hans mors liv och död. Finns på svenska, Vinterdagbok, och kommer på svensk pocket den 15 juli på Bonnier Pocket.


Den 20:e delen om rättsläkaren Kay Scarpetta på pocket! Utgivningdatum den 25 april. Jag vet att det kommer bli en översättning av den till svenska, men det kommer nog att dröja till nästa år.


Har inte läst så många av McEwans böcker men jag gillade Hetta, och den här känns intressant bara på namnet. Utgivningsdatum den 20 april på Brombergs förlag.


Denna ombloggade pärla finns på pocket på Sekwa förlag sedan den 18 april.


Sonjas hemlighet, fortsättningen på Sonjas sista vilja, finns på pocket på Bra Böckers förlag sedan den 17 april.

Själv läser jag Öken av Jean-Marie Gustave Le Clézio, varvat med Casino Royale av Ian Fleming, en bok som för övrigt firade sin 60-årsdag häromdagen.



I Katalonien firar man idag Dia Sant Jordi (helgonet Jordi har namnsdag, i Sverige heter han visst Göran). Traditionen bjuder att mannen uppvaktar kvinnan med en ros och kvinnan uppvaktar tillbaka med en bok. En smula förlegad tradition kan tyckas, men för min del skulle jag bli lika glad oavsett vad jag fick.



Iväg med er och läs nu!

Läsmaraton dag 23

Precis nu läste jag ut Magnetisörens femte vinter av P O Enquist. Den var lite som jag förväntade mig, det var inte den första romanen jag läst av Enquist och trots att det skiljer 25 år mellan den och Livläkarens besök så kan jag känna likheter i berättarstilen. Historiska romaner med mycket tankar, livsfilosofier, dåtidens medicinska vetenskaper. Jag tror att jag nog rekommenderar den som redan är nyfiken på att läsa den, jag tror det. Jag är inte säker än. Kanske ska man inte ge rekommendationer minuten efter att man läst ut en bok, jag vet inte?

Men nu till något annat. Nästa bok på tur i mitt maraton är Jennifer Egans Huliganerna kommer på besök. Ett helt nytt författarskap för mig och jag har höga förväntningar för den här romanen har gjort stort intryck på olika litteraturprisjurys (jury i plural, svårt). A Visit from the Goon Squad nominerades till IMPAC-prisets kortlista 2012. Den nominerades också till (dåvarande) Orangepriset 2011. Spiken i kistan är att den vann Pulitzerpriset 2011. Den kom ut på svenska på Norstedts förlag i maj 2012 och gavs ut på pocket av samma förlag i november samma år. Nu är det alltså hög tid för mig att läsa den.



På långfredag börjar min påskhelg och tills dess ska jag ha satt ihop listan på böcker som får följa med på påsklov. Le Clézios Öken blir en av dom vet jag, och även nyutgåvan av Maria Langs Mördaren ljuger inte ensam.

Läsmaraton dag 4

Läste fyra noveller ur Nobeller i helgen. Så nu kan jag lägga till ännu en läst nobelpristagare, Patrick White, från Australien, som fick Nobelpriset i Litteratur 1973. Har läst 51 % av nobelpristagarna, flera nya nu tack vare novellsamlingen Nobeller.

Dessutom har jag kommit in ordentligt i Paradiset finns om hörnet av Mario Vargas Llosa. Den hoppar lite mellan två personer så det tog ett par kapitel innan jag fick ordning på huvudpersonerna.


Oldies read and gone

Lyssna på den här då!

Jag har inte köpt en enda bok sen i december.

Istället har jag börjat beta av de gamla dammsamlarna i bokhyllan, känner mig rätt stolt faktiskt.

Bokus bokrea 2009 köpte jag ett antal böcker. Dessutom köpte jag en gammal Harry Martinson-bok på antikvariat samma månad. Vi pratar alltså om mars för fyra år sedan. Sen fick bloggläsarna tycka till lite om vilka böcker jag skulle läsa. Men ingen av er tyckte jag skulle läsa nån av de där reafynden så de fick ligga ett år. Men då var dom redan ointressanta och sen gick tiden bara.

Men nu, har jag avverkat två av reafynden i rask takt (Änglarnas stad av Heidi von Born och Paradiset finns om hörnet av Mario Vargas Llosa) och Harry Martinson-boken (Vägen till Klockrike) var den första bok jag läste i år. Snart har jag inga olästa böcker från mars 2009 längre. April-böckerna däremot är fortfarande många, men dom ska jag snart ta tag i också.

Det var förresten roliga inlägg det där att visa hela högen med läsning för en viss månad och fråga er vad jag skulle fokusera på. Måste jag nog göra om.

Vilken är den bok som stått längst tid i hyllan och fortfarande är oläst? Och hur länge har den stått där?

Julklappstips inför sista-minuten-shoppingen

Om din kille, tjej, sambo, fru, man, syster, bror, kusin eller annan valfri släkting gillar litteraturpriser, så kommer här ett gäng extra bok julklapptips till hen!

Årets vinnare av Orange Prize for Fiction som delades ut den 30 maj 2012. The Song of Achilles av Madeline Miller.


Inför nästa år har priset bytt namn och heter nu Women's Prize for Fiction utan någon företagsponsor i namnet. Mer passande tycker jag. Sen om det ska finnas ett pris för bara kvinnor, det är en annan diskussion.

Årets vinnare av The International IMPAC Dublin Literary Award delades ut den 13 juni 2012 till Jon McGregor för Even the Dogs.


Årets nobelpristagare i Litteratur är Mo Yan och bokförlaget Tranan har återutgett tre av hans romaner.

Det röda fältet från 1987.

Vitlöksballaderna från 1988.

Ximen Nao och hans sju liv från 2006.

Årets vinnare av The Man Booker Prize for Fiction 16 oktober blev Bring up the Bodies av Hilary Mantel. Den 25 januari 2013 tillkännages finalisterna för The Man Booker International Prize 2013.


För den som gillar att läsa på franska rekommenderas årets mottagare av Le Prix Goncourt som delades ut den 7 november 2012 till Jérôme Ferrari för hans Le sermon sur la chute de Rome.


Årets bästa svenska kriminalroman blev Till offer åt Molok av Åsa Larsson och priset tillkännagavs den 24 november 2012. Den kommer på pocket den 15 februari 2013.


Årets bästa till svenska översatta kriminalroman (Vinnare av The Martin Beck Award) blev detta år En förgiftad man (Before the Poison) av Peter Robinson.


Årets svenska deckardebut tilldelades Lars Pettersson för Kautokeino, en blodig kniv. Detta pris tillkännagavs också den 24 november 2012.


Årets Augustpristagare i Skönlitteratur blev 2012 Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg. Den kommer på pocket den 15 mars 2013.


Årets Augustpristagare i Barn- och ungdomslitteratur blev A B C å allt om D av Nina Ulmaja.


Årets Augustpristagare i Facklitteratur tilldelades "Det står ett rum här och väntar på dig..." Berättelsen om Raoul Wallenberg av Ingrid Carlberg.


Julkalendern 10 december

Idag är det den 10 december och julkalendern tipsar såklart om en nobelpristagare i litteratur. Dock inte årets, utan det blir 2010 års nobelpristagare, Mario Vargas Llosa. Keltens dröm (El sueño del Celta) kom ut på spanska samma år som han tilldelades priset och den svenska översättningen kom ut på Norstedts 2011. I början av oktober i år kom den på pocket.

Känd eller okänd?

Läst eller inte läst?
Gillat eller inte gillat?

Om en vecka får vi mest sannolikt veta vem som tilldelas årets Nobelpris i Litteratur. En torsdag i början av oktober kl 13 är traditionen, och eftersom det inte var idag, är det nästa torsdag den 11 oktober som känns aktuell.

Oddsen för att det ska vara en författare jag känner till är låga. Väldigt låga.
Oddsen för att det ska vara en författare som jag läst är relativt höga.
Oddsen för att jag ska ha gillat är ännu högre.

Sedan förra årets nobelpristagare (Tomas Tranströmer) presenterades den sjätte oktober ifjol har jag endast läst 9 nya författare, men jag tvivlar på att någon av dom kommer att bli årets nobelpristagare (förlåt tex Pernilla Alm och Mats Strandberg). Så då måste jag gå på gamla meriter om det ska vara någon jag läst. Spännande är det hursomhelt.

Vid det här laget om exakt en vecka vet vi.


Varför valdes Toni Morrison?

Toni Morrison - Princetons Drottning, som hon kallas på Princetonuniversitetet - är en prosans mästare, trots hennes poetiska inslag.

Hon skriver om det svarta amerikanska folket som det vita amerikanska folket vill få oss att glömma. Hon skriver om det övernaturliga och får det att verka naturligt, hon skriver om det som hände förr, men som tyvärr också är aktuellt idag. Hon berättar om de innersta skamfulla känslorna som får oss att agera på sätt vi aldrig trodde vara möjliga, men så befinner sig också Morrisons huvudpersoner i omöjliga situationer.

”Jag placerar mina personer i situationer som kräver att de beter sig dramatiskt - för att klarlägga vad som driver dem” berättar Morrison (Helander, Lars Nobelpristagare! Personliga möten med nitton författare, Sveriges Radios förlag, 1998, sid 236).

Morrison, som själv inte blev drabbad av rasism som barn, fascineras oändligt mycket över vad som styrde de svartas liv och vad som gjorde deras liv till offer. Slaveri, förtryck och rasism blev hennes teman. Under 1990-talet tenderade Svenska Akademien att göra antirasistiska val av nobelpristagare, Toni Morrison var en av dom, Nadine Gordimer en annan, även om hon var vit. Skulle Morrison ha fått nobelpriset om hon inte hade var en svart amerikansk kvinna? Var hennes litteratur stor i sig själv, utan författarens karakteristika och egenskaper? Spelade det någon roll kan man undra? Kan man inte se det stora i att den litteratur som den vite amerikanske mannen ”glömt” ”inte läst” och ”inte var medveten om”, kunde få bevisa sin existens och sitt värde?

När Morrisons roman Älskade inte fick the National Book Critics Circle Award protesterade författare och kritiker i New York Times Book Review, det beskrevs som rasistisk manipulation. Boken vann dock Pulitzerpriset 1988 och Morrison fick sin revansch. (Lång, Helmer 100 Nobelpris i Litteratur 1901-2001, Brutus Östlings Bokförlag Symposium, 2001, sid 357).

Vi kommer inte ifrån att Morrison skriver om nödvändiga ting och hon gör det storartat.

Texten ovan var ett av mina examinerande foruminlägg från kursen Nobelpriset i litteratur, 7,5 poäng, VT12.

Positivt laddat själstillstånd

Naturen, människan, musiken. Tre ord som rasar emot mig när jag tänker på Tomas Tranströmers diktning.

Det som står mig närmast är människan, det som fascinerar mig mest är naturen och det jag behärskar minst är musiken. Så vad är det då som gör att den del av Tranströmers lyrik som jag uppskattar mest är de som handlar om musiken, om klangerna, om tonerna?

Min teori är att dessa dikter har ett relativt positivt och optimistiskt budskap, något som jag kanske inte så ofta annars hittar i Tranströmers diktning, men som jag känner finns där när musiken nämns. Kanske är det till stor del projicering från min sida, men jag ska försöka finna några exempel som stöd för min teori.

Jag läser Staffan Bergstens essä Klangsalighet och finner då i en rad dikter detta med klang. Ordet klang har för mig en väldigt positiv betydelse. Det signalerar nyans, tonarter, ackord. Det ger ett budskap om komplexitet och uppfyllande. Något som är komplett. Och det verkar som att min teori håller måttet. Bergsten skriver att antingen de [klangerna i Tranströmers lyrik] är av konstnärligt eller naturligt ursprung står de för själstillstånd vilkas art och innehåll kan skifta men som genomgående har en starkt positiv känsloladdning. De är ofta förknippade med fullhet, frihet lyftning och hopp. (S. Bergstrand, Den trösterika gåtan, 1989).

Och i en rad dikter finner jag vad jag söker.

Ur Schubertiana:
och han som fångar upp signalerna från ett helt liv i några ganska vanliga ackord av fem stråkar.

Här ryms ett helt liv i ett ackord, i en klang.

Ur C-dur (som är min personliga favorit):
En musik gjorde sig lös
och gick i yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.
En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!
Alla log bakom uppfällda kragar.


Snön faller, ut i nysnön kommer en nyförälskad man, kärleken har tonarten C-dur.

Ur Allegro:
Tangenterna vill. Milda hammare slår.
Klangen är grön, livlig, stilla.

Klangen säger att friheten finns
och att någon inte ger kejsaren skatt.


Här beskriver Tranströmer själv klangen som något positivt, att klangen signalerar frihet.

Ur Klangen:
Kyrkklockornas klang gick till väders buren av segelflyg-
planens milda hävarm.
De lämnade kvar en väldigare tystnad på jorden
och ett träds lugna steg, ett träds lugna steg.


Här finns ännu fler positiva element kopplat till klangen; mildhet, tystnad och lugn. Ro och harmoni.

Ur Stationen:
Här sväller klagen ofattbart; ett åsknedslag,
en domkyrkoklockklang, en världsomseglarklang
som lyfter hela tåget och nejdens våta stenar.
Allt sjunger, Ni ska minnas det. Res vidare!


Styrkan och kraften från klangen som får människan att resa vidare, röra på sig, upptäcka.

Så visst är det så, att i de dikter där klangen får ta plats, där finns också det positivt laddade själstillståndet.

Texten ovan var ett av mina examinerande foruminlägg från kursen Nobelpriset i litteratur, 7,5 poäng, VT12.

Hur viktig är författaren?

Inom ramen för kursen Nobelpriset i Litteratur som jag (och dessutom några andra bokbloggare) läste i vintras skrevs en hel del foruminlägg. Ett av dessa, skrivet av Marie bakom bokbloggen Mimmimariesböcker, handlade om den store Shakespeare och om vad som skulle hända om det kom fram att det inte var Shakespeare som skrivit de dramer han är så känd för.

Jag tyckte det var en oerhört fascinerande fråga.

Jag började genast tänka på Bibeln. Dessa texter som på något sätt ska stå för sanning, eftersom ett antal olika författare har beskrivit samma sak, på samma sätt, inspirerade av Gud. Och så uppstår självklart frågan; är Bibeln sann? Och det är den ju i så motto att den existerar. Och även om det som står i Bibeln, och nu tänker jag på Nya testamentet, inte är sant, så är ju kreativiteten och uppfinningsrikedomen rent fantastisk hos de olika författarna, förment främst aposteln Paulus.

Och hur var det då med dessa fyra herrar som författade evangelierna? Vilka bevis finns det för att dom skrev berättelser utifrån varandra oberoende källor och hur viktiga är bevisen? För mig personligen som inte är kristen spelar författaren i stort sätt inte någon annan roll än att det till en skriven text alltid skall finnas en författare. Det vill säga, en text existerar inte utan en eller flera författare, men mer än så krävs det inte. Jag menar att här lever texterna sina egna liv och för mig finns ingen anledning att kritisera texternas äkthet, oavsett författare. Detta för att jag inte behöver ta ställning till texternas inspirationskälla. Det är för mig inte viktigt huruvida varje ord, eller varje budskap är Guds inspiration, texterna är i sig oerhört intressanta.

Vart vill jag då komma med detta? Jo, att om vi får bevis för eller påståenden om att Shakespeare inte skulle vara upphovsman till sina dramer, att Homeros inte skulle vara den ursprunglige författaren till Iliaden och Odyssén (traderad eller ej), så skulle inte texternas vikt eller äkthet försvinna i och med det. Texterna behövde ha en författare för att komma till liv, men de behöver verkligen inte en författare för att fortsätta leva.

Texten ovan var ett av mina examinerande foruminlägg från kursen.

Tre nya från Bonnier Pocket

Det går som vanligt att diskutera hur "ny" en pocket är, om den gavs ut i början av februari, men jo, relativt ny får jag lov att säga.


Först ut är Fatimas hand av Ildefonso Falcones, författaren till Katedralen till havet. Den kom ut på pocket den 8 februari. En tegelsten på över 900 sidor (för den som gillar sånt) som utspelar sig i Andalusien i Spanien på 1500-talet. Den handlar om muslimernas krig mot den spanska kungamakten. Mitt i kriget finns Hernando, son till en muslimsk kvinna och en kristen präst. Han får uppleva det hemska kriget men möter också kärleken i modiga Fatima.

Näst på tur är John Grishams Bekännelsen (The Confession) som kom ut på pocket den 8 mars. En klassisk juridisk thriller från genrens mästare. Har man läst den och undrar vad som är näst på tur av Grisham finns The Litigators som precis kommit ut på engelsk pocket och Calico Joe som också precis kommit ut inbunden.


Det tredje tipset är en nyutgåva av vår senaste nobelpristagare i litteratur, Tomas Tranströmers diktsamling Dikter och prosa 1954-2004, en näst intill komplett samling av Tranströmers lyrik. den kom ut den 20 mars. Min favoritdikt har kommit att bli C-dur som finns i samlingen Den halvfärdiga himlen från 1962. Jag är inte ensam om att ha den som favorit, jag vet, men det upptäckte jag faktiskt inte förrän jag början söka på den. Har hört att den blivit tonsatt också av Loney Dear, under namnet D Major, dock med texten översatt till engelska.

Pockettips 10 december

Förbländningen av Elias Canetti

Idag är det Nobeldagen, och vad passar väl bättre då än tipsa om en nobelpristagare i litteratur som rätt nyligen kommit ut på pocket. Canetti mottog Nobelpriset i Litteratur 1981, precis 20 30 år sedan alltså. Modernista ger ut den här vackra pocketutgåvan av Förbländningen, debuten från 1935 som också är Canettis enda roman. Det handlar om boksamlaren och språkforskaren Peter Kein som är allt annat än sympatisk. Helst vill han bara sitta ensam i sin våning med sina böcker.

Som tillägg kan jag också meddela att jag igår fick veta att jag blivit antagen till kursen Nobelpriset i Litteratur 7,5 poäng i vår. Ska bli superkul! Om det är några fler bokbloggare (förutom Lyran som jag redan vet om) som ska gå den kursen, hojta till så kan vi ha lite roliga bloggdiskussioner.

Pocketutgivning December 2011



* 8 december Elias Canetti Förbländningen Modernista
Serie: En modern klassiker
Utkommen!

* 8 december Monica Ali I köket Bonnier Pocket
Utkommen!

* 9 december Anna Fredriksson Sommarhuset Månpocket
Utkommen!

* 9 december Magnus Bärtås & Fredrik Ekman Alla monster måste dö!; gruppresa till Nordkorea - ett reportage Månpocket
Nominerad till Augustpriset i kategorin Årets fackbok 2011
Utkommen!

* 15 december John Ajvide Lindqvist Låt de gamla drömmarna dö Ordfront Förlag
Utkommen!

* 21 december Harlan Coben I väntan på döden Pocketförlaget
Cobens debut
Utkommen!

Tomas Tranströmer

För ett par veckor sedan tittade jag på Gokväll, det var den 16 september och Henning Mankell var middagsvärd. Det var den där programpunkten ni vet när en gäst får bjuda in fyra gäster till en fiktiv middag. Mankell valde då att bjuda in Tomas Tranströmer, men tätt intill hans stol fanns en stol till. Mankell sa som så att "där sitter alltså fru Monica och hon är naturligtvis gäst, men framförallt kanske hennes man Tomas Tranströmer, vår allra i särklass största poet som lever idag". Mankell berättade att "han har drabbats av svårigheter att uttrycka sig, och jag vill så förfärligt gärna ha honom med" och "han är faktiskt en av dom författare i världen jag beundrar allra mest."

När jag hörde detta tänkte jag att det var då väl själva tusan om han inte får nobelpriset i år. Och så blev det. Jag är väldigt glad för det även om det för min egen litterära upplevelse inte är någon höjdare. Jag har det inte lätt när det kommer till lyrik och poesi, men jag jobbar på det.

Framför mig på bordet nu ligger Tranströmers Samlade Dikter 1954-1996, och den är inte panikshoppad idag, på pärmens insida står det 24/2-2009, vilket för de flesta bokmalar är detsamma som bokrean. Den är relativt oläst även om den legat på mitt nattygsbord i omgångar (tips från Malin). Den har stått i hyllan ett tag nu, men får nog allt hamna bredvid sängen igen.

I min bok 100 Nobelpris i Litteratur 1901-2001 av Helmer Lång från 2001, spekulerar Lång på sista sidorna om vem han tror ska få Nobelpriset 2001. Först på hans lista kommer Yasar Kemal (som bland annat skrivit Låt tistlarna brinna!), sen kommer Carlos Fuentes och hans tredje och sista kandidat är Mario Vargas Llosa. Och där fick han ju sedermera rätt.
Men så skriver han: "Sverige då? Ja, enstaka entusiaster framhäver fortfarande Astrid Lindgren och Tomas Tranströmer, båda förvisso i och för sig väl förtjänta. Men tiden har gått dem förbi."

Ack nej Lång, där hade du fel!

Men det får mig att fundera, hur länge har egentligen Tranströmer funnits med i spekulationerna? Det här var ju 10 år sedan, och då var Tranströmer redan borträknad. 1996 kom han ut med Sorgegondolen som också vann Augustpriset och Tranströmerpriset instiftades 1997. Kanske var det efter det, som svenskarna började hoppas på Nobelpriset för Tranströmer?

I Litteraturhistoria, min kursbok i litteratur från gymnasiet, från 1989, fjärde upplagan tryckt 1992, finns följande att finna om Tomas Tranströmer (på sid 446 av 455, alltså typ sist i boken):

"
Nordlig storm. Det är den tid när rönnbärs-
klasarna mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över trädet.

Det här är en dikt av Tomas Tranströmer (f 1931), som debuter-
ade 1954. Han anknyter till fyrtiotalisterna genom sin förkärlek
för bilder med ett svårfångat associationsinnehåll. Den som
läser raderna här ovan tror sig först avnjuta ett okomplicerat
stycke naturlyrik, när plötsligt stjärnbilderna stampar in och
ger dikten en ny dimension; den handlar inte bara om svensk
rönnbärstid utan också om kosmos, universum."

 Rönnbär. 2011-10-06

Jag kan inte minnas att vi läste något av Tranströmer, däremot minns jag att vi läste om den svenska kriminalromanen delar av Sjöwall/Wahlöös verk. Men det stod inte att läsa i skollitteraturen. Klart är i alla fall att jag inte tror det finns någon som inte unnar Tranströmer priset idag och jag hoppas att han kommer att läsas mer i skolorna framöver.

Om ni vill se klippet med Mankell som middagsvärd kan ni kolla här, det var verkligen vackert och bra.


(Nu läser jag om reportrarna som år efter år har väntat utanför Tranströmers dörr och i år Äntligen! får gå in genom dörren. Och då kommer tårarna, faktiskt.)

Äntligen!

Uppdaterat 16:01:
Ja, jag hade naturligtvis förberett ett  "Äntligen!", om det hade blivit någon jag inte gillade så hade det blivit ett "Meh!".

Det kommer klia i fingrarna

Kl 13.00 idag går jag in på möte och jag tror att jag på min höjd kan läsa era twitter om vem som tilldelats Nobelpriset i litteratur 2011, jag tror nog inte ens att jag kan prata om det med mötesdeltagarna, möjligtvis viska ett litet Äntligen! om det blir nån jag gillar.
Oavsett vem det blir, kommer det att klia i mina fingrar, dom vill skriva om detta, jag känner det redan nu, lite pirr i de tre mittersta fingrarna. Så kvällens träningspass får faktiskt känna sig bortprioriterat så jag får researcha och skriva ett lite längre, ett så kallat djuplodande, inlägg om den färskaste Nobelpristagaren i år.

Vi hörs senare idag!