Lionel Shriver We need to talk about Kevin
Lionel Shriver föddes 1957 och är en amerikansk författare. Vid 15 års ålder bytte hon namn från Margaret Ann till Lionel. Hon var en pojkflicka som hellre ville ha en konventionellt manligt namn. Hon har bott i Nairobi, Bangkok och Belfast och bor för tillfället i London. Hon har skrivit i en kolumn för The Guardian där hon bland annat har delat med sig om sina åsikter om mödraskapet i det västerländska samhället.
Hon vann The Orange Prize 2005 för We need to talk about Kevin, sin åttonde roman. Det är en spänningsroman och psykologisk studie av en moders ambivalenta känslor gentemot ett barn som begår fruktansvärda saker. Romanen blev väldigt omdebatterad både i USA och världen på grund av sitt tabubelagda tema.
Shrivers senaste bok, So much for that, släpptes 2010 och ger en bitande kritik mot den amerikanska sjukvården och Obamas sjukvårdsplan.
Bibliografi:
Romaner:
The Female of the Species, 1986
Checker and the Derailleurs, 1987
The Bleeding Heart, 1990
Ordinary Decent Criminals, 1992
Game Control, 1994
A Perfectly Good Family, 1996
Double Fault, 1997 (Dubbelfel, 2009)
We Need to Talk About Kevin, 2003 (Vi måste prata om Kevin, 2006)
The Post-Birthday World, 2007 (Dagen efter, 2008)
So Much for That, 2010
Uppgifterna är hämtade från http://en.wikipedia.org/.
Om du redan har läst Månadens Orange Prize-vinnare (vilket jag tror är fallet för många) kan du välja att läsa någon titel från 2005 års kortlista istället. Jag känner dock inte igen många titlar från den här kortlistan förutom den sista. Är det någon som har läst någon av dessa romaner här nedan?
Jools Denby - Billy Morgan
Jane Gardam - Old Filth
Sheri Holman - The Mammoth Cheese
Maile Meloy - Liars and Saints
Marina Lewycka - A Short History of Tractors in Ukrainian
Köp We need to talk about Kevin! Vill du läsa den på svenska hittar du den här.
Här kan du läsa mer om min Orange Prize Challenge. Om du recenserar We need to talk about Kevin så kan du lämna en kommentar med länk till det här inlägget så kan jag länka till din recension sedan.
Fruktansvärd bok. Fruktansvärt hemsk och fruktansvärt bra. Har däremot inte läst något mer av Shriver konstigt nog.
SvaraRaderaInstämmer med ovanstående talare. Fruktansvärd, och otroligt bra. Jag läste den på svenska men det kändes som en väldigt bra översättning. Angående kortlistan har jag inte läst någon av författarna, och jag har inte heller läst något mer av Shriver. Kanske dags att börja?
SvaraRaderaEnligt O och Eli: vet ni, redan efter mindre än 50 sidor känner jag hur fruktansvärt det är. Stämnningen i de första breven är obehagliga.
SvaraRaderaMen något jag måste erkänna är att det var ett misstag att läsa den på engelska. Jag tycker det är många svåra ord och många långa svårkonstruerade meningar. Det känns både jobbigt och irriterande. Lite som att jag inte kan tro på att skriver brev på det sättet.
Ett exempel:What a more considerable achievement, to root around in the untransubstantiated rubbish of old New York state and scrounge a moment of piquancy from a trip to the Nyack Grand Union.
Alltså inte oförståeligt och konstigt om det inte hade varit för att det var skrivet i brevform.
Därför har det också tagit mig lite tid att komma in i boken, ett motstånd jag inte var förberedd på. Trodde det var en bladvändare.
Den boken har jag inte läst, den låter bra.
SvaraRaderaVad roligt att du skrev inne hos mig så jag hittade hit till din fina blogg.
Ha det gott:)
Problemet i sig är inte att vi matar fåglarna, utan några (2 olika familjer) av våra kära grannar slänger ut halva kycklingar, hela limpor och halv fulla matkartonger ifrån tex en stor hamburger kedja, vilket medför att vi har skogsmöss och råttor som nära grannar. Men det är vi som matar fåglarna som har fått bannor.
Marie: fint att du hittade hit. Läser ibland hos dig, hittade dig genom Lyran.
SvaraRaderaDÅ förstår jag verkligen era förbudsskyltar! Konstiga grannar :-) Lycka till med fågelmatandet i vinter!