Läskig kväll på Södra teatern

Den som var på Södra teatern igår fick uppleva detta:

Först ett mycket märkligt möte mellan John Ajvide Lindqvist och Kristina Lugn. Lugn skulle intervjua Ajvide Lindqvist vilket kanske gick sådär bra, men mötet dem emellan var ett av de mest underhållande jag varit med om på länge. Fast jag kan inte bestämma mig för om dessa två författare är så förvirrade som de utger sig för att vara eller om det bara är för konsten? Det spelar hur som helst ingen roll, deras vindlande förklaringar till sina och den andres texter var fascinerande och uppenbarligen har de mer gemensamt än man från början kunnat tro. När Ajvide Lindqvist börjar prata om en pjäs han har skrivit tittar Lugn frågande på honom och säger: ”men den pjäsen tror jag faktiskt att jag har skrivit, jag är rätt säker på det”.

Det pratades en hel del om Lilla stjärna såklart, det var ju därför vi var där i den fullsatta teatern. För mig som ännu inte läst den var det ändå en mycket trevlig skräckupplevelse (!) att vara där, trots att jag inte förstod alla kopplingar till och funderingar kring boken kunde jag hänga med lite i diskussionerna kring hur Ajvide Lindqvists skrivande går till. Jag ska självklart läsa den, fattas bara annat.

John Ajvide Lindqvist i en för kvällen återkommande pose

Efter detta samtal fick vi gå ner i Södra baren och svalka våra torra strupar efter allt skratt (ja, det skrattades en hel del igår vill jag lova). När alla fått nåt att nibbla och sippa på (rosépremiär!) hade Ajvide Lindqvist en liten show för oss. Han reciterade texter ur en barnbok han håller på att skriva. Den handlar om barnen Bebbe och Sulky som verkar vara två rätt ensamma barn som hittar varandra i skogen när de båda är ett år minus två dagar. Ajvide Lindqvists fru hade gjort illustrationer till texterna. De var både roliga och skrämmande, jag vet inte vilken åldersgrupp han skrivit detta för ärligt talat. Efter detta kom en extremt märklig inspelad låt där Ajvide Lindqvist stod för sången. Dock var rösten uppspeedad till oigenkännlighet så för att vi skulle kunna följa med i texten (och det ville han att vi skulle göra, helst skulle vi sjunga med) så hade han ett fint häfte med texten á la Bob Dylan som han höll upp för publiken. Mest engagerad var Bob Hansson på första parkett som måste vara ett av Ajvide Lindqvists största fan.

Föreställningen avslutades med en för mig okänd artist vid namn Sidechild och hans band. Deras största fan var Ajvide Lindqvist med fru.

En fantastisk kväll som avrundades ute på Södra bars terrass med ännu ett glas rosé, det var en sån där kväll då man inte vill acceptera att det är måndag och att man snart måste gå hem och sussa.

Idag är det recensionsdag för Lilla stjärna, läs om den på DN, hos Bokhora och Fiktiviteter.

Recensioner av John Ajvide Lindqvists tidigare böcker:
Ansiktsburk av Erik Pettersson
Hanteringen av odöda
Låt den rätte komma in

8 kommentarer:

  1. Oj, vad avundsjuk jag blir! Låter som en alldeles underbart skruvad kväll - de borde åka på turné ;)

    SvaraRadera
  2. Jag är så grön av avundsjuka så jag vet inte var jag ska ta vägen.

    " När Ajvide Lindqvist börjar prata om en pjäs han har skrivit tittar Lugn frågande på honom och säger: ”men den pjäsen tror jag faktiskt att jag har skrivit, jag är rätt säker på det”.

    My GOD!

    Ojojojoj. Grattis till dig Paperback!

    SvaraRadera
  3. Helena och Snowflake: det var precis så skruvat och underbart som det låter. Ibland dyker såna här saker upp som från början låter helt otroligt och så visar det sig vara det bästa man kunde göra en måndagkväll.

    SvaraRadera
  4. avundsjuk, jag är så avundsjuk... låter mycket roligare än att spika isolatorer för elstängslet.

    SvaraRadera
  5. Jag sitter här och skrattar högt. Fastnar vid samma kommentar som Snowflake, men gillar även rapporteringen om vem som är vems största fan. :-)

    Hade också gärna varit där, och såg för inte så länge sen fram emot att läsa Ajvides bok, men just nu är jag så trött på alla recensioner av boken överallt att risken är stor att jag kommer skjuta upp det där läsandet på en obestämd framtid.

    SvaraRadera
  6. Vixxtoria: jag håller med dig i ditt sista stycke (i dom andra också) om att boken är extremt exponerad nu. Det var därför jag kände att det här var att göra något annorlunda fast ändå hänga med liksom.

    Dessutom löser sig läsandet så fint för mig eftersom jag ändå kommer att vänta på pocketen som kanske kommer lagom till nästa vår.

    Du ska tro att Ajvide Lindqvist haussade artisten. Om vi inte tyckte om dom fick inte vara hans vänner, sa han :-)

    SvaraRadera
  7. Åh, låter så roligt, jag blir också lite avundsjuk....

    SvaraRadera
  8. Oj nu blir jag lite ledsen att jag inte var där, men jag var ju någon annan stans. Men skönt att kunna läsa om det här då! :-)

    SvaraRadera