Upptäckten att man önskar något först när man har fått sin önskan uppfylld

Norstedts förlag är mycket generösa mot mig och skickar mig en stor del av deras pocketutgivning. Jag på min sida har stenkoll på pocketutgivningen och när en titel jag gillar getts ut på pocket på Norstedts förlag håller jag en liten tumme för att den ska hitta till mitt postfack.

Häromveckan låg en avi från posten i lådan och jag kunde för mitt liv inte komma på vad det kunde vara, åtminstone var det inte nån pocket jag längtat efter, åtminstone inte om jag såg till tummen.

Så lite sådär med en axelryckning hämtade jag ut paketet och packade upp det. Har numera börjat att riva upp bokpaketen direkt på utlämningsstället. Jag slipper dra hem en stor pappförpackning som ändå skall kastas och det blir lättare att bära i väskan.

Ur paketet drar jag en nyutgivning av Sagan om ringen-trilogin. Eller rättare sagt, Ringarnas herre-trilogin, som jag jobbar på att lära mig säga istället. Och så Hobbiten. Jag gissar att nyutgivningen har med filmatiseringen av den sista boken att göra, filmen Hobbiten har premiär i Sverige den 12 december, lagom till jul.

Och när jag då står där på mitt sunkiga utlämningsställe och ser att jag för första gången i mitt liv, har trilogin Ringarnas herre i min ägo (jodå jodå, det erkänner jag bara sådär) så blir jag oförklarligt lycklig och pirrig. Jag känner att dom här böckerna, dom har jag ju önskat mig länge.
Tack Norstedts.

Ni som redan har en, två, tio uppsättningar av trilogin, köp gärna den här också. Plus Hobbiten. De är vackra, men kanske inte stöldbegärliga och passar på tunnelbanan/bussen/tåget.