Recension: Ut och stjäla hästar

Författare: Per Petterson
Titel:
Ut och stjäla hästar
Org. titel: Ut og stjæle hester
Utg. År (Org. år): 2006 (2003)
Förlag: Bonnier Pocket

Åh vilken överraskande bra bok det här var! Jag hade ingen aning. Tack Lyran och Snowflake för att ni röstade på att jag skulle läsa den.

I Ut och stjäla hästar får vi möta Trond, han är i pensionsåldern och har några år efter sin andra hustrus död flyttat ut till en stuga i skogen. Där bor han med sin hund Lyra och låter dagarna gå, han har små projekt för sig, men inte mer än han klarar av. Hans närmaste granne ser han inte heller mycket av, men en kväll hjälper han honom att leta reda på en bortsprungen hund. Det visar sig att grannen Lars och Trond har träffats förut. En sommar från det förflutna gör sig påmind.

Så hoppar vi tillbaka drygt femtio år i tiden. Trond är 15 år och tillbringar en sommar med sin pappa i en stuga vid älven som de hyrt. Mamman och systern är kvar i lägenheten i Oslo. Trond har en vän, Jon, som ofta dyker upp vid stugan och föreslår olika saker de ska hitta på, som exempelvis att stjäla hästar. Men det händer en hel del den där sommaren, saker som får Trond att både beundra och ta avstånd från sin pappa. Vänskapen med Jon får ett abrupt slut.

Boken varvas med händelser från sommaren 1948 och från Tronds nuvarande självvalda ensamma liv i stugan. Älven har en enormt stor betydelse i boken, älven som kommer från Sverige och går in i en krok i Norge precis vid sätern där Trond och hans pappa bor, för att sedan fortsätta in i Sverige igen. Ska man till affären kan man ta bron lite längre upp längs älven, men vanligtvis tar man båten över. På andra sidan finns markägaren Barkald, där bor Jon och hans två tvillingbröder. På den sidan står Tronds båt om han glömt att ro över den, ibland har någon annan rott den över älven.

Språket är varmt, vackert och lugnande men samtidigt blir jag inte kvitt den lilla obehagskänslan som smyger på mig. Trond gillar inte att behöva tänka på den där sommaren, som läsare blir jag gränslöst nyfiken på vad som hänt, varför Trond är som han är idag och varför han flyttat ut till stugan i skogen. Vad hände med Jon och vad hände efter den ödesdigra sommaren vid älven?

Jag rekommenderar starkt Ut och stjäla hästar. Jag vill inte berätta mer. Den får högsta betyg. Den vann också IMPAC-priset 2007.

Jag har läst på lite om Per Petterson och i höst kommer Jag förbannar tidens flod ut på Albert Bonniers förlag. Johanna L på bokhora har läst den på norska. Jag forbanner tidens elv vann Norges motsvarighet till Augustpriset, Brageprisen, 2008.

Och jag läser idag att Per Petterson vunnit Nordisk Råds Litteraturpris för Jag forbanner tidens elv! Grattis!!!

5 kommentarer:

  1. Bra tajmat med recensionen, med tanke på litteraturpriset och att Ut och stjäla hästar är hittills den enda romanen av Petterson som är översatt till svenska. Jag har inte läst den än så din recension ger mig en god anledning att göra det.

    SvaraRadera
  2. Det är så härligt att läsa det här, du påminner mig om saker jag glömt. Mitt starkaste minne är det där fågelboet i trädet...
    Vet du vilken älv det är? Det undrar jag.

    SvaraRadera
  3. Snowflake: Trysilelva börjar i en sjö i Härjedalen, går sedan in i Norge och så tillbaka till Sverige då den blir Klarälven och går hela vägen ner till Vänern (Karlstad).
    Det där med fågelboet var väldigt obehagligt.

    SvaraRadera
  4. Bokmania: Tajmat var det verkligen. Blir jätteglad över att hans senaste kommer översättas också.

    SvaraRadera
  5. Jag har inte läst hela din recension eftersom jag snart ska läsa boken. Kul dock att den var bra, återkommer när jag själv läst :-)

    SvaraRadera