Slå ett slag för det goda nätet

De senaste dagarna har jag läst om hur både Carolina Gynning och Marcus Birro lagt ner sina bloggar på grund av hat från bloggläsarna. Det är naturligtvis helt uppåt väggarna hur idiotiskt människor kan få bete sig på nätet. Jag vet inte hur jag hade reagerat om jag varit i Gynnings eller Birros skor, men det är hur som helst tråkigt att de kände sig hotade?/tvingade? att lägga ner sina bloggar.

Så läser jag hos mina bokbloggarvänner (om jag får kalla er det?) Snowflake och Lyran om nätvänligheten. Deras inlägg är inspirerade av Enligt min humla som vill att vi ska lyfta fram det goda med nätet, våra positiva erfarenheter och fördelarna med att blogga. Och självklart vill också jag slå ett slag för det goda nätet!

Jag började blogga för drygt ett halvår sen, jag är en bloggbebis med allt vad det innebär. Började först trevande för att sedan snabbt känna mig "hemma i bloggvärlden", hoppade på allt som verkade kul och trappade av lite när smekmånaden kom till sitt slut. Nu har jag halvårslandat och börjar fundera på hur jag ska lägga upp det här för att jag ska fortsätta gilla bloggandet. Inte bara blogga för de ca 70 läsare om dagen jag har, utan för att låta bloggen bli min läsdagbok som jag kan läsa när jag är gammal.

Men, helt ärligt, jag skulle ju inte blogga om det inte vore för det härliga utbytet som ges i kommentarsfältets förlovade land. Jag försöker att kommentera en hel del, ofta blir det regelrätta åsikter när jag tycker att någon skrivit något intressant, bra eller dåligt. Men lika ofta blir det glada tillrop och ett enkelt "hej på dig". Jag har ju hittat mina favoriter här i bokbloggarnas värld och det känns ömsesidigt på något vis. Äntligen har jag hittat ett forum där jag kan diskutera allt mellan himmel och jord som gäller böcker. Inte för att jag sökte en grupptillhörighet, men till min överraskning så fann jag något jag inte visste att jag saknade. Hur fantastiskt är inte det?
Så för mig är bloggande enbart positivt ur den synkvinkeln, jag kan inte se det på något annat sätt.

Jag vill till sist påpeka att jag förstår skillnaden mellan att kändisblogga och att bokblogga som "vem som helst". Visst, någon skulle kunna ta reda på vem jag är och var jag bor, motivet skulle vara svårt dock. Någon som irriterar sig på att jag gillar att äta chips samtidigt som jag läser och ofta lämnar fettfläckar i mina böcker?

Hälsa gärna på hos mina favoriter, de hittar ni längre ner i högerspalten under litteraturbloggar jag gillar. Missa inte Bokmanias inlägg Om godhet, det handlar inte om nätvänligheten som jag först trodde, men är minst lika aktuellt ändå. En bok för hatande bloggläsare kanske?