Orange Prize longlist

Idag presenterades "långlistan" för Orange Prize for Fiction!

Jag tyckte att det var ett så fint namn på ett pris, men nu när jag sent omsider vet att det heter Orange på grund av att det sponsras av Orange Broadband (och inte för att det är fint med ordet apelsin eller färgen orange) så tycker jag att det är lite trist. Hur som helst så måste jag såklart uppmärksamma detta litteraturpris som en gång per år sedan 1996 delas ut till en kvinna som skrivit en roman (utgiven på engelska) det senaste året. Här har jag också en lista över alla pristagarna hittills.

Bland årets nomineringar hittar vi bland annat A mercy av Toni Morrison och American wife av Curtis Sittenfeld. Vilka är dina favoriter bland de nominerade?

"Kortlistan" presenteras den 21 april och vinnaren tillkännages den 3 juni! Anteckna datumen i din kalender!

Recension: Tröstaren

Författare: Karin Wahlberg
Titel: Tröstaren
Utg. År: 2008
Förlag: Månpocket

Lite spoilervarning!
Kriminalromanerna om läkaren Veronika Lundborg och hennes polis till man Claes Claesson har varit av varierande kvalitet, men Tröstaren var verkligen värd att läsas. Egentligen kan relationen mellan Veronika och Claes liknas lite vid relationen mellan Läckbergs Erika och Patrik, men några skillnader finns såklart. Bland annat befinner de sig på motsatta kusten, Wahlbergs mord utspelar sig i Oskarshamn med omnejder. Veronika har redan en vuxen dotter sedan innan och dottern Klara som hon får med Claes kommer på äldre dar. I Tröstaren är Veronika återigen gravid och funderar mycket på hur det kommer att gå eftersom hon närmar sig de femtio.
I Tröstaren upptäcks en kvinna vid en kyrkogård. Hon är skjuten i magen, men Veronika och en av hennes kollegor, Daniel Skotte, opererar henne akut och hon överlever. Hennes tillstånd blir bättre och hon flyttas från intensiven. Två dagar senare är hon död. En nyanställd undersköterska vid namn Sara-Ida råkar bli den som hittar henne och hon chockas svårt. Den döda kvinnans äkta man anmäler Veronika för sin frus död och Veronika mår väldigt dåligt. Claes som från början utredde brottet får nu lämna över allt till sin kollega Lousie Jasinski eftersom det är risk för jäv. Samtidigt upptäcker en annan poliskollega ett övergivet nyfött barn utanför polishuset i Oskarshamn. Kan barnets okända mamma veta något om skottet mot kvinnan? Och vem är Sara-Idas äldre älskare som hon överger för sin nya förälskelse, läkaren Daniel Skotte som tröstar henne efter den hemska upptäckten.
Wahlberg blandar, precis som Läckberg, vardagsrelationer med brott. Ibland kan jag tycka att det blir för mycket detaljer om vem av Veronika eller Claes som ska hämta Klara på dagis, vem som jobbar mest och vem som är tröttast. Mer intressant är att läsa om kulturen bland de anställda på ett sjukhus; den outtalade hierarkin som råder mellan undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och överläkare. Dessutom får man i den här romanen en liten minikurs i hur HSAN fungerar; Hälso- och sjukvårdsnämnden som utreder anmälningar mot sjukvårdspersonal. Mycket intressant i dessa tider när man läser i nyheterna om läkare som misstänks vara ansvarig för ett barns eller en kvinnas död.
I nästa bok kommer antagligen Veronikas och Claes andra barn vara fött, äldsta dottern Cecilia har säkert helt återhämtat sig från sin allvarliga hjärnskada hon fått i samband med en misshandel (som man kan läsa om i kriminalromanen Blocket). Jag hoppas att historien då fokuserar mer på brottet än situationen som 47-årig mamma med två små barn.

Tidigare böcker av Wahlberg om Veronika och Claes är Sista jouren, Hon som tittade in, Ett fruset liv, Flickan med majblommorna och Blocket.

Karin Wahlbergs hemsida.

Läsutmaning Bokustoppen Mars

Vi har kommit till mitten på mars, Bokus har redan för två veckor sedan presenterat sin topplista på bäst säljande pocketar för mars, men jag ville ändå ha en månad på mig för att komma någon vart i min utmaning. Så, här kommer 10-i-topp-listan:

MARS 2009

1. Revolutionary Road av Yates, Richard Recension
2. Snömannen av Nesbø, Jo
3. Den jag ville ha av O'Flanagan, Shiela
4. Luftslottet som sprängdes av Larsson, Stieg
5. Flickan som lekte med elden, Larsson, Stieg
6. Män som hatar kvinor av Larsson, Stieg
7. Låt den rätte komma in av Ajvide Lindqvist, John Recension
8. Hedersmord av Hellberg, Björn
9. Innan jag dör av Downham, Jenny Recension
10. Lipstick jungle av Bushnell, Candace

Här hade jag ju hunnit med en hel del; hela Millennium-trilogin som fått nytändning i och med filmpremiären av Män som hatar kvinnor. Låt den rätte komma in och Revolutionary Road som också är filmaktuella har jag båda läst för inte så länge sedan och Innan jag dör som har legat på listan sen i december läste jag ut förra veckan! Kvar från förra månaden finns Snömannen som inte kommer bli läst förrän jag läst alla andra böcker i serien om Harry Hole. Den jag ville ha kommer jag nog läsa på engelska; Bad behaviour heter den. Nya är Hedersmord och Lipstick jungle som båda låter lovande!

Läsutmaning Bokustoppen Februari sammanfattning

Bokus bytte sin 10-i-topp-lista för skönlitteratur på pocket redan i början av mars, men då hade det ju bara gått två veckor på den förra topplistan, så jag kuppar och gör min sammanställning nu i mitten av mars i stället. Kan ju vara praktiskt också att mina läsutmaningar överlappar varandra, Månadens nobelpristagare läses till den sista i varje månad.

FEBRUARI 2009

1. Låt den rätte komma in av Ajvide Lindqvist, John Recension
2. Snömannen av Nesbø, Jo
3. Innan jag dör av Downham, Jenny
4. Vi, de drunknade av Jensen, Carsten
5. I djävulens sällskap av Robinson, Peter (Friend of the devil) Recension
6. Luftslottet som sprängdes av Larsson, Stieg
7. Den jag ville ha av O'Flanagan, Shiela
8. Tröstaren av Wahlberg, Karin Recension
9. Flickan som lekte med elden av Larsson, Stieg
10. Innan döden kom av George, Elizabeth (What came before he shot her)

Av de sju på februarilistan som jag har läst är det Tröstaren och Innan jag dör som jag hunnit med under februari/mars. Recensioner är på väg. De andra har jag läst sedan tidigare. På den här listan låg också Snömannen, den senaste i serien om Harry Hole av Jo Nesbø, men eftersom jag gärna läser serier från början så hoppar jag över den här för nu. Jag har ju fått den första delen i serien av min hemliga bokvän så jag ska nog påbörja Läsprojekt Nesbø i år. Nu ska jag rikta in mig på Dubbla slag av Malin Persson Giolito, känns perfekt nu när det är dags för tjejhelg i Bryssel! Alentejo Blue av Monica Ali får också hänga med i packningen.

Mars lista och nästa utmaning kommer på söndag, ska bli spännande att se hur jag ligger till...

Åh tack min hemliga vän!

Igår hämtade jag ut mitt Pocket & Trix-paket från min hemliga vän. Var så nyfiken att jag slet upp paketet direkt på posten! Däri låg Jo Nesbøs första deckare i serien om Harry Hole; Fladdermusmannen! Jippi! Jag har ju skrivit att jag är väldigt sugen på att börja läsa Nesbø och är glad att min hemliga vän uppmärksammat det. Tillsammans med boken fick jag också lite härliga lakrits-, cocacola- och blåbärsgodis, helt i min smak! Slutligen en ljuslykta med ett doftljus! Tack min hemliga vän, du skickade verkligen ett toppenpaket!

Pocketpartyt 2009

Igår var jag alltså på Pocketpartyt där Pocketpriset delades ut till alla författare som sålt en himla massa pocketar. Priset delades ut i fyra kategorier (svenska romaner, svenska deckare, svenska fackböcker och svenska ungdomsböcker) och tre nivåer (sivler, guld och platina). Dessutom utdelades priset för årets mest sålda översatta bok alla kategorier, årets mest sålda bok alla kategorier. Även pris för bästa omslag delades ut av Pocketshop till Mig äger ingen och formgivaren Jesper Weithz. Här kan du kolla in alla vinnarna!

Med en liten flaska bubbel som snabbt bubblade över sjönk jag och min kompis ner i varsin stol i Rivals fina salong och lyssnade på konferenciern Erik Blix (vars frisyr skulle kunna få ett eget inlägg). Det var kul att se så många kända och (för mig) okända författare där och höra dom tala om sina böcker. Jan Guillou förärade partyt med sin närvaro och lyckades vara både dryg och ödmjuk i samma mening. Han fick platina för Fienden inom oss. Camilla Läckberg var läckrast i sin hallonrosa dröm med matchande pumps och hon var riktigt rolig på scen. Hon fick platina för Tyskungen. Jag blev jätteglad över att se Roslund & Hellström på plats, de fick platina för Flickan under gatan som är en av mina favoritthrillers.
Mest rörande var att lyssna till de som vunnit priser i kategorin mest sålda fackbok. Malin Sävstam berättade om sina dagboksanteckningar efter tsunamin där hon förlorade sin man och två av sina barn. Dagboken blev boken När livet stannar och hjälpte många i samma situation att hantera sorgen.
En knallbrun Mons Kallentoft kläckte ur sig att det skulle bli 22 romaner i serien om Malin Fors, men sedan blev han allvarlig och sa att det skulle bli fem. Jag är lite förvirrad. Det står bakpå Midvinterblod att det är en planerad trilogi. Dessutom har böckernas titlar olika säsonger i namnet (vinter, sommar, höst) så jag skulle gissa på fyra böcker – men det blir fem alltså.
Det var överlag väldigt kul att se så många författare live, men några pristagare såsom Åke Edwardson, Håkan Nesser, Liza Marklund och Johan Theorin var inte där.

Lyckades också med konststycket att smälla upp toalettdörren på en gravid Camilla Läckberg som stod i toakön. Jag skämdes ögonen ur mig och hasplade ur mig något förlåt och ursäkta, men jag fick tunghäfta, visste inte vad jag skulle säga mer. Jag hoppas det räckte med ett förlåt.

Anna från I love pocket gjorde också mig och min kompis sällskap. Hon gjorde fin entré i ett klirr av glas och hade kvällens blommigaste klänning på sig. Kul att vi fick en pratstund Anna.

Efter ett glas vin och en öl kände jag och min kompis att det var dags att dra hemåt. Jag fick med mig en pocketkasse med deckare; Edvardsons Nästan död man, Kallentofts Midvinterblod, Läckbergs Tyskungen och Marklunds Livstid. En väldigt trevlig kväll med mycket författar-spotting.

Nu ska jag göra mig i ordning för...

...POCKETPARTY!
Rapport kommer imorgon.

Grattis Bokbloggar.nu

I lördags låg jag i soffan och läste senaste numret av Svensk Bokhandel och blev så glad när jag fick se en artikel om Bokbloggar.nu och en intervju av Maria som startade sidan. Jag är jätteglad över att Bokbloggar.nu kom till; inte bara för att det genererade så många nya läsare till min blogg, utan också för att jag fick upp ögonen för så många andra bokbloggar. Dessutom har man nästan fått lite nya vänner genom alla dessa utmaningar och samläsningar av böcker! Stort grattis Maria!

Recension: Revolutionary Road

Författare: Richard Yates
Titel: Revolutionary Road
Org. titel: Revolutionary Road
Utg. År (Org. år): 2009 (1961)
Förlag: Norstedts pocket
Omslaget: Revolutionary Road blev film 2008 med Leonardo di Caprio och Kate Winslet i huvudrollerna som paret Frank och April Wheeler.

USA, 50-talet, den idylliska förorten, man jobbar inne i stan och tar pendeln dit och hem. Frank alltså, April är såklart hemma med barnen. Barnen kom lite tidigare än planerat, så Frank tar jobb på samma firma som hans far jobbat på ”sålänge”, tills barnen är äldre och han kan ta ett mer kreativt och intressant jobb. Både Frank och April är enormt uttråkade i förorten, både vad gäller förhållandet dem emellan och deras vänskapsrelationer med grannarna. De försöker ändå leva i illusionen att det är ett transferliv, på väg mot något bättre. Att de bor på Revolutionary Road är ren ironi kan man tycka. Men till slut kläcker April idéen om att de ska flytta till Frankrike. Där ska Frank kunna utvecklas och April kan jobba på ambassaden. På så sätt ska de slippa förgås av tristess. Men så händer något som grusar deras planer och Frank blir innerst inne lättad. Han är lite nervös för den stundande flytten till det okända Europa och har dessutom precis fått erbjudande om en befordran. April låtsas som att det inte gör henne så mycket att flytten inte blir av, men ensam hemma smider hon livsfarliga planer....

Den här berättelsen av Yates känns ovanligt aktuell trots att den är skriven för 50 år sedan och trots att karriär och arbetsliv ser annorlunda ut för par i 30-årsåldern idag. Men det går inte att komma ifrån hur lätt det är att bara dras med i vardagen, dagar följer på dagar som till slut blir år, och man har inte åstadkommit allt det där man önskat, inte hunnit dit man velat, inte utvecklats som man drömt om. Helt plötsligt vaknar man upp och det känns som om livet sprungit ikapp och om en. Den där korta sträckan mot målet blev ett halvt liv och man har nästan glömt vad målet var; en lysande karriär, drömlyan inne i stan, 2,3 barn och icke att förglömma, den egna självutvecklingen i form av hobbies, kurser och gud vet allt.
Frank och April har fastnat i sitt liv, April vantrivs och går hemma och finurlar på vad som kan rädda dom från ett liv i grått eller från att tappa lusten till att leva helt och hållet. Frank känner ungefär likadant och vill vara den där killen som tar risker (små risker tar han, som att vänstra med receptionisten på jobbet), han vill verka manlig och modig, en sån som tar för sig. Tyvärr mår han dock bäst när det är tryggt omkring honom. En flytt till Frankrike skrämmer slag på honom så till den milda grad att något annat nästan lika jobbigt är att föredra.

Yates fångar också karaktärerna på ett underbart sätt. Han beskriver deras ansiktsuttryck, deras kroppshållning, hur de står, går, sätter sig och sitter. Allt detta ger en enormt verklighetstrogen bild av hur alla personer i boken mår, hur de tänker och fungerar. Med di Caprio och Winslet som referenser är det oerhört lätt att se makarna Wheeler framför sig, både i ensamhet och i sällskap med andra. Ser verkligen fram emot att se filmen.

Lynley/Havers must-haves

Ser ni de där tre fina Elizabeth George-deckarna i lila, grönt och brunt med obrutna ryggar? Det är mitt senaste tillskott till bokhyllan och jag hittade dom för 59kr/st på CDON. CDON har rea på engelska pocketar nu så skynda er dit och fynda! Jag hade egentligen velat köpa alla Lynley/Havers-deckare jag saknar på engelska i serien nu när de var så billiga, men nån måtta får det ändå vara. Har faktiskt precis bestämt mig för att köpa alla på engelska för enhetlighetens skull, men det får bli en annan gång!
Förresten, finn ett fel!

Recension: Invasion!

Författare: Jonas Hassen Khemiri
Titel: Invasion! Pjäser Noveller Texter
Utg. År (Org. år): 2009 (2008)
Förlag: Månpocket

Hassen Khemiris två fantastiska pjäser Invasion! Och Fem gånger Gud är den största behållningen i denna samling texter. Men kanske beror det på att jag sett föreställningarna dramatiserats på Stockholms stadsteater? Annars gillar jag Hassen Khemiris texter där han leker med språket och alla totala igenkänningsdetaljer som får en att le och tänka tillbaka på sin barndom. Bäst gillar jag Nationaltång; powerpoint-presentationen om hur det svenska folket beter sig, de typiskt svenska ritualerna, egenskaperna, traditionerna och konstigheterna. För att inte tala om alla fördomar som irriterar oss att andra har om oss, trots att vi gärna spär på fördomar så fort det handlar om någon annan. Den skrevs för Moderna Muséets katalog för utställningen Svenska Hjärtan 2004. Läs den här! I Invasion! finns också novellen Oändrat oändlig som vann Sveriges Radios Novellpris 2008. Jag måste verkligen tipsa om den här samlingen texter, vartenda ord är en njutning och jag som sällan läser om böcker känner redan att jag vill läsa den igen och igen.

Jonas Hassen Khemiris hemsida

En sista fråga bara; ska mina böcker av Jonas Hassen Khemiri stå på H eller på K i bokhyllan? Nån som vet? Viktiga saker.

Orange utmaning!

Bokmania uppmanar oss till att visa våra böcker i pensiokuvertets färg orange! Jag har redan en sådan bild, den kom till när jag skulle göra min header till bloggen, jag tog bilder på mina böcker i olika färgskalor och bestämde mig till slut för den blå. Här kommer den i gul-orange variant!

Recension: Kameleontens skugga

Författare: Minette Walters
Titel: Kameleontens skugga
Org. titel: Chameleon's shadow
Utg. År (Org. år): 2009 (2007)
Förlag: Bonnier Pocket

Charles Acland skadas i Irak under kriget. Han har oturen (om man kan prata om otur i krig?) att befinna sig i en pansarvagn när tre irakier bestämmer sig för att spränga den genom en dold landmina. Charles är den enda som överlever, men han skadas svårt, mest i ansiktet som blir helt deformerat. Tillbaka i England har han svårt att acceptera sina fysiska och mentala skador och han får tillbringa en lång tid på sjukhus. Alla i personalen och även Charles föräldrar upptäcker att hans humör är väldigt häftigt och aggressivt. Han drabbas av svåra migränanfall och aggressioner han inte kan kontrollera. Hans läkare tror att det kan sammankopplas med minnesförlusten han lider av. Charles vantrivs på sjukhuset och vill snabbt komma därifrån. Samtidigt sker ett antal mord på äldre homosexuella män. När Charles äntligen får lämna sjukhuset hamnar han flera gånger i situationer som får polisen att misstänka att han skulle ha något med morden att göra. Även människor i Charles omgivning börjar misstänka honom för morden. Charles blir förvirrad, hans aggressiva anfall och minnesluckor verkar alltför märkligt sammanfalla med tiderna för morden. Han blir själv fundersam på vad som hänt då morden inträffat och börjar på egen hand att försöka hitta lösningen.

Walters lyckas än en gång att skriva en kriminalroman där människans komplexa psyke får stå i centrum tillsammans med intressanta bihistorier. Den tidigare Ett förvridet sinne var också suverän. Polisutredningarna hamnar i periferin men finns ändå där för strukturens skull. Det ges många ledtrådar men jag lyckas ändå inte förutse slutet och lösningen. Det blir en hel del knorrar på slutet. Minette Walters är verkligen en av mina favoriter.

Bokus bokrealisation

Det här är de bokreafynd som jag är uppriktigt glad över! Det var de här fynden som gjorde att jag inte förkastade bokrean helt och hållet!

Svenska pocketar för 25kr/st!


Engelska pocketar för 29kr/st!

Pocketshops rea med 25% rabatt ger jag inte ett skvatt för. Böckerna blir ändå inte billigare än 50kr och så länge som pocketar kostar under 45kr på bokus (ordinarie pris) så finns det ingen anledning att samla pocketshop-stämplar.

Post Maria-dagen

I lördags var det Maria-dagen. Min namnsdag! Den har firats i min familj varje år förutom den 28 februari 1986, då Palme mördades. Vad jag kommer ihåg var det inte fokus på min namnsdag då, något jag var lite putt över, men det kunde man ju inte säga då.

I lördags blev jag dock uppvaktad till max. Peter P bjöd mig på Roast på Berns på onsdag, det ska bli superkul. Om ni undrar vad det är kan ni läsa mera här.

Mamma hade skickat ett paket med det allra gulligaste kortet, våriga fjädrar och en så himla söt bok att hänga runt halsen, eller någon annanstans. Tack mamsen.

Fick också fler överraskningar, samtal och sms från farmor och pappa och vänner. Det är himla fint att heta Maria måste jag säga.

Recension: Rapport om Adam

Författare: Jean-Marie Gustave Le Clézio
Titel: Rapport om Adam
Org. titel: Le procès-verbal
Utg. år (Org. år): 2008 (1963)
Förlag: Norstedts

2008 års nobelpristagare i litteratur.
Julklapp från min bror. Jag får varje jul ett verk av det årets nobelpristagare i litteratur. I år fick jag tillfälle att läsa årets nobelpristagare med lite mer analyserande inriktning då jag numera för det första bloggar recensioner och för det andra är med i utmaningen Månadens nobelpristagare som bloggen Litteratura står för. Där skulle vi under februari månad läsa ett verk av Le Clézio.

Angående Rapport om Adam har jag följande att säga:
Adam bor i ett hus som övergivits av sina ägare för sommarhalvåret. Han går runt i staden han bor i, solar på stranden, iakttar alla människor som rör sig omkring honom. En dag slår han följe med en hund (nej, inte tvärtom) och följer hans väg genom staden, runt gatorna, in i affärer och snokandes i sopkorgar. Han skriver brev (som han inte skickar) till en flicka som heter Michèle och vid ett tillfälle hälsar hon också på honom. Men vad som händer sen med relationen får man inte veta. Ett tag tror jag att han dödat henne och sedan glömt bort det. Bland annat så dödar han en råtta i huset och utsätter den för tortyr. Senare undrar han varför det ligger en död råtta utanför fönstret.
Allt är inte riktigt som det ska med Adam. Han funderar själv en del på vem han är; är han en mentalpatient eller är han en krigsveteran? Det visar sig att Adam rymt från sina föräldrar och efter att ha stått på strandpromenaden i staden och gormat som värsta rabulisten, tar polisen honom och han blir intagen på mentalsjukhus. Adam trivs ganska bra där, han blir lugn i sitt inre när intrycken blir färre. Där kan han analysera sitt liv i lugn och ro utan yttre påverkan. Sista sidorna i boken är ett samtal mellan Adam och läkarstudenter som befinner sig på sjukhuset. Adam hamnar till slut i ett katatoniskt tillstånd och blir återförd till sitt rum. Där slutar Rapport om Adam.

Det här en alldeles för diffus och abstrakt historia för min smak. Den berättas ur Adams synvinkel och eftersom han ofta är förvirrad och fördjupar sig i konstiga detaljer blir det svårt att hänga med och förstå vad det ska resultera i. Språket är annars lätt att följa med i och boken blir lite mer intressant när man här och där får se tidningsurklipp från den lokala blaskan. Underförstått finns dom med i rapporten om Adam. Jag undrar bara vem det är som skrivit den; är det en läkare, är det Adam själv eller finns det en tredje person som betraktar Adam på avstånd?

Det här var Le Clézios debut. Jag hoppas att de följande verken är annorlunda.

-----------------------
Eftersom vi går bakåt i tiden i utmaningen Månades nobelpristagare ska jag alltså läsa Doris Lessing i mars. Jag har valt den tredje boken i serien Våldets barn; En fläkt av stormen.

Min hemliga bokvän har hört av sig

Hej Min hemliga bokvän!

Jag ska såklart svara på dina frågor som du ställt i kommentarerna, men först tänkte jag besvara frågorna som En bok om dagen har ställt i ordning för att Du ska få ett hum om vem jag är book wise.

Vilken genre tycker du bäst om?
Jag tror att jag gillar krimininalromaner bäst, men det behöver inte vara klassiska deckare med poliser inblandande. Det viktiga är att det är spännande.
Finns det någon genre som du ännu inte testat men som du gärna skulle ge dig på?
När jag var yngre läste jag mycket av Dean R Koontz. Men det var länge sen och jag skulle gärna börja läsa lite skräck! Har knappt läst något alls av Stephen King, även om jag såg en hel del filmer baserade på hans böcker i mina yngre år.
Finns det någon genre som du undviker på liv och död och alltså inte vill få böcker ur?
Fantasy.
Har du någon favoritförfattare - och saknar du något ur dennes produktion?
Jag har läst en hel del av José Saramago, men inte Blindheten. Den har ju blivit film också, har jag precis fått veta.
Har du någon författare som du är nyfiken på och gärna vill testa?
Ja, Stephen King, som jag skrev ovan, är jag nyfiken på. Och Reginald Hill, har inte hunnit till hans Pascoe/Dagliesh-serie ännu.
Någon författare som du verkligen avskyr och inte alls vill läsa?
Nu går säkert många i taket men jag är faktiskt inget fan av Joyce Carol Oates. Jag har heller inte läst mycket av henne och kanske inte läst det bästa. Men nej, det är inte i min smak.
Har du någon lista publicerad någonstans över vilka böcker som du redan äger, månntro?
Jadå, titta till höger här. Det är inte en komplett lista men visar nog ändå vad jag gillar.
Läser du andra språk än svenska?
Jag läser väldigt gärna på engelska om det är originalspråk.
Te- eller kaffedrickare? Någon speciell sort som du gillar mer än andra?
Dricker både kaffe och té. Gillar rött té framför allt.
Äter du godis? Vilken sorts godis föredrar du?
Lakrits är min favorit om vi snackar godis. Choklad gillar jag inte!
Är naturgodis sådant som du gillar?
Åh, ja verkligen, älskar nötter och sådana där youghurt-dragerade saker. Annars är jag ett chips-freak!
Är du allergisk mot något?
Gluten. Vilket gör att viss sötlakrits och annat vetemjölbaserat gott går bort.
Har du någon pysslig hobby?
Hmm, jag gillar listor. Det kan man variera i all oändlighet :-) Men annars pysslar jag inte med så mycket mer än med bloggen och mina böcker.
Sportar du?
Ja då, om man räknar att lyfta skivstång till musik på SATS som sport.
Gillar du film - i så fall vilken slags film?
Jag gillar nästan allt i filmväg, men det får gärna vara spännande eller dramatiskt. När det blir alltför sorgligt, deprimerande eller romantiskt så tappar jag intresset - ibland.

Och så Min hemliga bokväns frågor:
Prenumererar du på några tidningar?
Ja. Jag prenumererar på Svensk Bokhandel, ALT och har även en kortprenumeration på Elle för tillfället.
Hur ser en perfekt fredagkväll ut för dig?
Åh! Ett träningspass direkt efter jobbet. Sen ut på nån mysig lugn pub för lite käk och ett par öl med mina kompisar och pojkvän. Jag är ofta trött på fredagar men om jag håller igång så blir fredagarna ute alltid så roliga.
Om du ska lyxa till det lite en vanlig vardag, vad gör du då?
Då köper jag thaikäk på thairestaurangen runt kvarteret och dricker ett glas vin till. Det lyxiga är alltså maten. Det är lyx med god mat tycker jag.

Sådär, nu hoppas jag det ska finnas tillräckligt med kött på benen för att Du ska kunna hitta något passande bokpaket till mig! Ska bli såå spännande!

En hemlig vän

Äntligen har jag fått en bokvän att skicka bokpaket till! Undrar ni vad det handlar om kan ni läsa mer här! Nu ska jag in på min bokväns blogg och spionera, snoka och kolla vad som kan tänkas passa i bokpaketet! Spännande också att se vad min hemliga bokvän kommer att skicka till mig! Vid tveksamheter har jag en diger önskelista här till höger :-)

Fett bra tisdag!

Efter en natt med rätt dålig sömn (blev helt uppjagad efter att ha varit hos grannen ovanför och klagat på att det ej är ok att renovera och slamra efter kl 22) så har fettisdagen börjat fett bra!

* På morgonmötet på jobbet bjöds det på semlor som sig bör en fettisdag. Som glutenintolerant blir man lätt utan semlan, jag brukar alltid få något annat gott, men sist jag åt semlor var när jag var liten och mamma bakade egna semmelbullar. Idag fick jag min första glutenfria köpta semla någonsin! Och den var så jäkla god! Tack Johan för att du tog vägen om Vetekatten, det uppskattade jag!

* På lunchen gick jag en sväng på bokrean. Jag gjorde ett tungt fynd till min vardagshjälte och så köpte jag Tomas Tranströmers Samlade dikter 1954-1996 (Albert Bonniers förlag) till mig själv. Han kommer väl att få Nobelpriset i litteratur nån gång så då har jag i alla fall läst lite av honom innan. Bäst var att jag kunde utnyttja ett presentkort på Akademibokhandeln så rean blev gratis!

* Ikväll ska jag få hämta ut ännu ett bokpaket från Adlibris, även det gratis eftersom jag hade ett presentkort att använda!

Sammanlagt en väldigt bra dag så här dagen innan lön!

Uppdaterad 2009-02-25: Vardagshjälten fick 1001 filmer du måste se innan du dör. Han blev glad.

Recension: Änklingen

Författare: Ray Kluun
Titel: Änklingen
Org. titel: De weduwnaar
Utg.år: 2009
Org.utg.år: 2006
Förlag: Månpocket

I föregångaren till Änklingen - En sorts kärlek - fick man lära känna Sten – en notoriskt otrogen och sexgalen reklamsnubbe i Amsterdam. En dag får Sten och hans fru Carmen det chockartade beskedet att Carmen har bröstcancer. Det blir svårt för Sten att få allt att gå ihop; alla clubbesök med tillhörande sexiga tjejer han sätter på, hans sjuka fru och deras lilla dotter Luna. Hur boken slutar kan man kanske förstå när uppföljaren fått namnet Änklingen.

I Änklingen har Sten blivit ensam förälder till Luna, men han får hjälp från alla håll och kanter; från Carmens mamma, från sina kollegor och från hans och Carmens gemensamma vänner. Fast han vill klara sig själv. Han vill också leva själv. Rose, den fasta älskarinnan som stöttat Sten genom den svåra tiden, börjar känna sig åsidosatt. Sten har alltid nya tjejer på gång, han drar iväg till Ibiza på en galen knull-och-koks-resa och han glömmer sina lojala vänner.
Så plötsligt (klyschigt nog i samband med 9/11-dåden) kommer han ihåg löftet han gav till Carmen innan hon dog; att han skulle ta väl hand om hennes dotter. Så Sten bestämmer sig för att lämna landet. Han trotsar allas åsikter och åker på en lång resa med Luna, bara dom två i Australien. Där får Sten känna på hur livet med Luna är, hur fantastiskt det kan vara att umgås ensam med sin dotter. Där får han också tid till att tänka över och upptäcka vem det är han faktiskt saknar och älskar.

Sten är fortfarande lika svinig som i En sorts kärlek och känslorna för honom varvas under bokens gång; dels tycker man synd om honom, dels äcklas man av hans beteende och dels förstår man att hans liv faller ihop i och med Carmens död.

Boken är snabbt, lustigt och rappt skriven. De 300 sidorna går försvinnande snabbt. En uppföljare värd sin föregångare. En lustighet är också att Ray lägger in wramples (written samples) överallt i texten. Det är alltså korta textrader som är tagna från låttexter eller texter i böcker och som han sedan väver in i boken. Gulligt och lite snurrigt.

Ango har också recenserat Änklingen!