Bokhelg v.41

Det här är helgens recensioner på Bokhelg @ Paperback Lover:

På lördag recenseras Life & times of Michael K av J M Coetzee. Coetzee var Månadens nobelpristagare i juli.

På söndag recenserar jag Varför dog Monika P? av Elizabeth Gilek. Den blev nominerad till Bästa svenska kriminalroman 2008 av Svenska Deckarakademien och kom ut på Bonnier Pocket i mars i år.

Nästa veckas recensioner:
Edwardson, Åke - Sol och skugga
Naipaul, V S - Visa mig min fiende

Album-party!

Såhär vackra och fint matchade var Bokhororna igår på sin releasefest av sitt och Norstedts Album! Jag sprang runt som en bokhora-groupie (jobbigt ord) och fick deras autografer i Albumet, bredvid de fina illustrationerna av dem själva! Gott vin, trevligt sällskap och mysig stämning gjorde kvällen till en hit!

Peter Englunds och min debut i Börssalen

Äntligen! ropade Gert Fylking (?) när Peter Englund öppnade dörren till Börssalen klockan 13.00 idag.

Den berömda dörren

Englund gjorde en strålande premiär när han presenterade årets nobelpristagare i litteratur, Herta Müller, och läste upp motiveringen ”som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap” på både svenska, engelska och Müllers eget språk, tyska.

Det var packat med folk i Börssalen och på grund av solen som lyste in genom de vackra fönstren fick jag inga bra bilder på Englund i motljuset. Den här får duga. Englund håller upp en löpsedel från Expressen som jag tyvärr inte hann se framsidan på. (Kolla länken vad det stod)

Jag stötte på Gert Fylking i eftervimlet och frågade honom vad han tyckte om pristagaren.
”Ingen aning”, blev svaret.
Och så en kaxig motfråga såklart:
”Vaddå, har du läst något av henne?”
Jag sa att jag hade Hjärtdjur hemma i bokhyllan, och eftersom jag spanat lite i den och läst massa recensioner på bokbloggar, kunde jag ge ett något sånär kvalificerat svar.
Han slog då på sin diktafon och hepp! så blev jag intervjuad av Gert Fylking.

Jag försökte ta några bilder på Englund och lyssnade på när media intervjuade honom. Sedan var jag tvungen att gå då det var så varmt och syrefattigt i Börssalen.

Mitt första tillkännagivande av nobelpriset i litteratur var faktiskt mycket roligare än jag förväntat mig. Det är egentligen skam att jag inte gjort det tidigare då jag jobbat i Gamla stan i fem år nu.

Müller har också vunnit IMPAC-priset 1998 för The land of green plums och det var så jag först blev medveten om vem hon var. Jag såg sedan att den fanns på svenska med titeln Hjärtdjur och har länge tänkt läsa den. Det var först i och med Lyrans jorden-runt-resa som jag faktiskt köpte den och nu flyger den upp till toppen på läslistan!

Herta Müller

Kl 12.51 På plats i Börssalen, man känner spänningen och det är inte mycket syre kvar. Hoppas det räcker till Englund när han ska prata.

Kl 13.00 Herta Müller har fått Nobelpriset i litteratur 2009!

Toppen-torsdag!

Den här dagen har jag sett fram emot hela veckan! Kultur, lite friskvård och så kultur igen!

Strax innan kl. 13.00 idag knatar jag 400 meter från jobbet till Börssalen. Där ska jag få se när Peter Englund gör premiär med det ångestfyllda handtaget! Jag har mobilen med mig så förhoppningsvis hinner jag kasta iväg ett snabbt blogginlägg om vilket namn Svenska Akademiens nye ständige sekreterare läser upp. Hoppas det är någon jag åtminstone känner till så jag kan stava namnet!

Sedan blir det rask promenad tillbaka till jobbet för idag har vi en kiropraktor på besök. Han ska få mjuka upp min stela nacke, kolla in min stukade fot och ge lite tips för mitt knäppande knä. Ojojoj, sju svåra år och jämna plågor! Mycket efterlängtat.

Senare i eftermiddag möter jag upp med några av mina bokcirkelvänner. Vi ska gå på Norstedts och Bokhoras release-fest för deras Album! Det ska blir supermysigt och roligt. Extra kul också att få se bokhororna irl.

En toppen-torsdag helt enkelt!

Crispy!

Nu är faktiskt hösten här på riktigt och då är det helt ok att köpa sig ett par fräscha höst-sneakers! Som vanligt har jag under lång tid spanat på vad jag kan tänkas vilja ha, men det har liksom inte dykt upp något superintressant. Men så förra veckan hade SNSs rea och där hittade jag ett par helvita Stan Smith av modellen Vintage Tournament Edition. Jag har länge velat ha ett par Stan Smith och den här modellen är ju inte klassikern, men åh så fin. Att jag dessutom fick 800kr rabatt och att de bara fanns kvar i min storlek gjorde ju inte saken sämre. Nu kan jag skutta runt i min crispy white sneakers och andas in den krispiga höstluften!

Stan Smith Vintage Tournament Edition

Krim-alfabetet: X

Ja, nu har vi nog kommit fram till en av de allra svåraste bokstäverna på alfabetet, åtminstone när det kommer till krim-titlar och krim-författare! Bokstaven X!

Jag har inte läst någon bok som börjar på X, så det här får bli mitt första ”pass”.

Xiaolong, Qui
är en kinesisk krim-författare. Sitt genombrott fick han med sin poesiskrivande poliskommissarie Chen Cao. Xiaolong säger själv att han inspirerats av Sjöwall och Wahlöö i sina försök att fånga Kina av idag. Först ut som jag tänker läsa är En röd hjältinnas död, 2003 (Death of a red heroine).

Xpd av Len Deighton
Boken som handlar om det påstådda mötet mellan Winston Churchill och Adolf Hitler 1940 där en engelsk kapitulation diskuterades. 40 år senare försöker MI6 fortfarande dölja vad om hände. Deighton har skrivit ett stort antal spiondeckare och med ett förflutet som inom RAF passande han så klart för det. Ändå hade han problem med att ge ut sin debutroman. Det finns ett stort antal titlar utgivna på svenska och 1984 vann han The Martin Beck Award för Byte i Berlin (Berlin Game).


Qui Xiaolong
Len Deighton

”Regler” för krim-alfabetet och tidigare bokstäver hittar du här!

Bokstaven av typsnittet Max Ernsts Öga används med tillstånd från grafikern Fredrik Andersson, typografism.se

Man Booker Prize for Fiction 2009

Hilary Mantel från Storbritannien har vunnit årets Man Booker Prize for Fiction! Hon vinner priset för sin roman Wolf Hall. Priset räknas som världens mest prestigefyllda pris och är enligt The Observer ett pris i tiden. Romanen som vinner speglar ofta samtiden och får en enorm genomslagskraft i egenskap av prisvinnare. Läs mer om priset här och på DN.

Mantel vinner priset på £50,000 och den stora äran!

2006 hamnade hon på kortlistan för The Orange Prize med romanen Beyond black.
På svenska finns det tyvärr inga titlar av Mantel, men här kan du köpa Wolf Hall.

Grattis Hilary Mantel!                                                         Photo: John Haynes

Läsutmaning Bokustoppen v.40

Åh, listan har äntligen helt ändrat karaktär. Borta är de somriga chick lit-böckerna, här är de höstliga kriminalromanerna! Dessutom har Monika Fagerholms Augustpris-vinnare Den amerikanska flickan fått en revival. Antagligen på grund av att hennes nya bok Glitterscenen just släppts. Den amerikanska flickan läste jag för några år sedan och den var väldigt speciell, och bra. Lehane kommer jag att läsa, det är bara en tidsfråga!

vecka 40

1. Dödergök av Wennstam, Katarina
2. Ett land i gryningen av Lehane, Dennis
3. Den amerikanska flickan av Fagerholm, Monika

Paula startade den här läsutmaningen.

Recension: Den som dödar draken

Författare: Leif GW Persson
Titel: Den som dödar draken
Utg. År (Org. år): 2009 (2008)
Förlag: Bonnierpocket

Perssons senaste kriminalroman, eller roman om ett brott som han själv kallar det, har den extremt osympatiske och brölige Evert Bäckström som huvudperson. Han har tidigare figuererat i bland annat Linda - som i Lindamordet. Han är rasistisk, diskriminerande så fort han får tillfälle och har en lätt vriden uppfattning om hans egen inverkan på det kvinnliga könet. Evert Bäckström är enligt sig själv Guds gåva till kvinnorna och man ska vara enbart tacksam om man får chansen att smaka på den Bäckströmska supersalamin (hans egna ord).
Men i Den som dödar draken händer något med Bäckström. Han har precis fått reda på att den stora starka kroppshyddan inte bara är av godo. Tvärtom måste Bäckström snabbt som attan minimera sitt omfång för att ha en chans att leva tills han blir gammal.

Bäckström blir ansvarig utredare av ett mord på ett vanligt gammalt fyllo. Enligt Bäckström och alla andra på Västerortspolisen är det antagligen också ett gammalt fyllo som har mördat honom. Och så ser det ut ett tag, men helt plötsligt visar det sig att fyllot inte är så vanligt och att hans vänner inte är så vanliga heller. Bäckström satsar på att lösa brottet själv, det vill säga han frångår sina principer att låta andra göra grovgörat. Bäckström ser nämligen potentialen till att bli en hjälte hos polisen, en chans han inte vill missa för några principer i världen.

Polismästare Anna Holt vet inte vad hon ska göra med Bäckström, men även hon inser till slut att mordet inte är något dussinmord. När hon upptäcker att Bäckström, mot alla odds, är på väg att lösa mordet, låter hon honom hållas. Men hon inser att det kommer få konsekvenser, hon vet bara inte vilka.

Perssons kriminalromaner hör till mina favoriter. Allt från de tidigare 70-talsdeckare, till trilogin Välfärdsstatens fall, till de senare fristående romanerna. Jag sträckläser dem, men det tar ändå sin tid, språket kräver eftertanke, det är många detaljer man vill hålla i huvudet. Trots det så blir jag nästan alltid överraskad när mördaren avslöjas eller twisten löses upp. Det är vad jag kallar en bra deckare, det finns inget värre än när man redan efter att ett helt persongalleri räknats upp, kan säga vem som är mördaren. I Perssons böcker går inte det. Förutom det är det alltid riktigt jäkla spännande, bitvis satiriskt och ibland också skrattframkallande. Allra helst när det handlar om Bäckström. Han är verkligen i en klass för sig. Allvarligt talat.

Tack till Bonnier Pocket för recensionsex.

Recension: Gängkrig 145

Författare: Lapidus, Jens & Bergting, Peter
Titel: Gängkrig 145
Utg. År: 2009
Förlag: Wahlström & Widstrand

Gängkrig 145 lästes enbart på Lapidus tidigare meriter. Jag har sträckläst båda Snabba cash och Aldrig fucka upp. Jag kände att även om jag aldrig har varit ens ett litet fan av seriealbum ville jag ge Lapidus serieroman en chans. Med Bergtings bilder blir den här historien helt enkelt suverän. Ni som läst Lapidus tidigare böcker i hans egen genre Stockholm Noir kommer att känna igen en hel del karaktärer.

I Gängkrig 145 möter vi Mahmuds syster Jivan. Hon är ute med sina tjejkompisar och festar. Den här kvällen blir det dock en och annan drink för mycket och hon hamnar hemma hos sin kompis brorsa Simon. Han och hans polare Fredrik beter sig som svin mot Jivan och dagen efter ringer hon Mahmud och berättar vad som hänt, trots att hon skäms så hon vill dö, hon var ju oskuld innan. För Mahmud är det startskottet på en hämnd, problemet är bara att Fredrik har en halvbror som heter Eddie Ljublic. Han muckar man inte med i onödan, men det skiter Mahmud i, han ska hämnas sin systers heder. Kriget är igång!

Det här hade antagligen varit en sjukt bra fortsättning på Aldrig fucka upp, även i vanlig romanform. Men på något sätt blir det ännu lite mer speciellt att läsa den i serieform. Jag har på något sett redan sett Mahmud och hans polare framför mig och det var lite såhär jag tänkte mig dem. Personligen tycker jag att serietecknaren Peter Bergting gjort ett fenomenalt jobb med att illustrera personer och omgivningar, känslor och stämning.

Illustrationer: Peter Bergting

 Något jag dock fick jobba på var att inte läsa för fort. När det bara är dialog och korta förklarande rutor (skulle vilja veta de kallas på serietecknarspråk) så bara rasar historien fram. Det positiva är att jag faktiskt känner pulsen, det blir verkligen nästan som på riktigt. Men risken är att man missar de otroligt vackra (ja, faktiskt vackra) bilderna. Jag fick flera gånger lov att stanna upp och gå tillbaka för att på allvar betrakta bilderna med dess verklighetstrogna detaljer.

Om ni gillade karaktärerna i Aldrig fucka upp kan jag verkligen tipsa om att läsa Gängkrig 145 - ett krig med ingredienser som makt, heder, lojalitet, stolthet, hämnd och cash, såklart!

Bokhelg v.40

Det här är helgens recensioner på Bokhelg @ Paperback Lover:

På lördag recenseras seriealbumet Gängkrig 145 av Jens Lapidus & Peter Bergting. Den svepte jag en söndagseftermiddag för ett par veckor sedan. Den kom ut på Wahlström & Widstrands förlag i maj i år.

På söndag recenserar jag Den som dödar draken av Leif GW Persson. Den kom ut på Bonnier Pocket i juni.

Nästa veckas recensioner:
Coetzee, J M - Life & times of Michael K
Gilek, Elizabeth - Varför dog Monika P?

Tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2009

Svenska Akademien har beslutat tillkännage namnet på årets Nobelpristagare i litteratur torsdagen den 8 oktober kl. 13.00 i Börssalen.

Pocketnyheter

Idag inleds sista kvartalet på 2009, hösten är här och så länge solen lyser, himlen är blå och höstlöven brinner är jag nöjd. Här kan ni kolla in ett urval av pocketnyheterna som snart släpps. Listan publicerades för någon månad sen så jag tänkte att jag ger den en ny skjuts här i bloggen. Den ligger också som länk i min sidokolumn för den som undrar (Pocketnyheter Okt-dec 2009)!

Tillägg:
Boktjuven av Markus Zusak som finns i listan har faktiskt redan kommit ut på pocket!

27 oktober The price of butcher's meat Reginald Hill Harper Collins förlag
1 november Long lost Harlan Coben Orion Förlag
10 november Infiltratören Lasse Wierup Norstedts förlag
15 december Supernova Marika King Norstedts förlag

I början av december kommer tips på pocketnyheter för första kvartalet av 2010.

Nobel-alfabetet: I

Lyrans Nobel-alfabet. Veckans bokstav är I.

Isaac Bashevis Singer fick priset 1978. Moteriveringen löd: "för hans intensiva berättarkonst, som med rötter i en polsk-judisk berättartradition levandegör universella mänskliga villkor"

Jag har läst Ung man söker kärleken och Fiender – en berättelse om kärlek. Jag kommer tyvärr inte ihåg handlingen i dessa böcker, men jag minns att jag tyckte om hur kärleken gestaltades och att de utspelade sig bland den judiska populationen i New York.

Isabel Allende. Jag har läst några verk av Allende. Ödets dotter som handlar om den föräldralösa Eliza under Chiles guldfeber. En helt fantastisk historia. Porträtt i Sepia fortsätter ett par generationer senare då Eliza har en dotterdotter, Aurora del Valle. Hon har inget minne från sina första fem år och lider av svåra mardrömmar. I Inéz, min själs älskade berättas den spännande resan om Inéz Suarez som är med om att erövra Chile tillsammans med sin älskade, Pedro de Valdivia.

Motiveringen lyder: "för hennes berättande"

Något kortfattad kan tyckas men efter att han hört henne bli intervjuad av Daniel Sjölin på bokmässan blev jag så otroligt uppmärksammad på att hon sätter berättandet före allting annat. En bra berättelse är det som jag vill läsa.

Lågoddsare

Vi som är intresserade av tillkännagivandet av nobelpristagaren i litteratur vet sen långt tillbaka att Svenska Akademien brukar vilja hålla datumet för tillkännagivandet hemligt till nån vecka innan det är dags. På måndag den 5 oktober är det dags för den första av årets nobelpristagare att presenteras: den eller dom i fysik eller medicin. Så snart borde vi väl få veta. Jag har tidigare räknat ut att det blir något av följande datum: 8, 13, 14, 15 eller 16 oktober. Dessa vardagar är det nämligen inga andra pris som skall presenteras.

Men, idag läser jag på Ladbrokes att oddsen gäller till 01.10.09 Tid: 12:00 vilket känns lite konstigt med tanke på att det är en lördag imorrn? Jaja, såhär cirka två veckor innan ser listan ut såhär för de tio med lägst odds.

1. Amos Oz 5.00
2. Assia Djebar 6.00
3. Joyce Carol Oates 6.00
4. Philip Roth 8.00
5. Adonis 9.00
6. Antonio Tabucchi 10.00
7. Claudio Magris 10.00
8. Haruki Murakami 10.00
9. Luis Goytisolo 10.00
10. Thomas Pynchon 10.00

Om jag får välja ser jag gärna att antingen Amos Oz, Philip Roth eller Haruki Murakami vinner eftersom jag inte läst något av dem men de ändå är kända för mig.

Inför Man Booker Prize som delas ut nästa tisdag den 6 oktober ser oddsen ut såhär för de som ligger på kortlistan:

1. Hilary Mantel - Wolf Hall 1.90
2. J M Coetzee - Summertime 6.00
3. Sarah Waters - The Little Stranger 6.00
4. A S Byatt - The Children's Book 7.00
5. Simon Mawer - The Glass Room 7.00
6. Adam Foulds - The Quickening Maze 11.00

Här ser jag gärna att A S Byatt vinner! Sarah Waters säljer så bra ändå och Coetzee behöver inget hat trick.

Krim-alfabetet: W

Wednesday's child av Peter Robinson
Nu har jag ju inte nämnt Peter Robinson på ett bra tag, han fick äran att inleda krim-alfabetet. Det här är en av alla Alan Banks-deckare som jag läst av honom och det är en av de tidigare deckarna, nummer 6 i serien. Den var den första som gav Robinson en Edgar Award-nominering. Nu har han kommit fram till nummer 18, All the colours of darkness, som precis kommit ut på svenska också, Mörkrets alla färger på Minotaur förlag. Men det har också precis hunnit bli en novellsamling med Banks-historier i The price of love.

Wennstam, Katarina
Wennstam är för mig en ny Marklund, fast bra mycket vassare och fräschare. Hon har heller inga problem med trovärdigheten då hon redan från början klart deklarerat att hon skriver romaner. Däremot har hon, precis som Marklund, en politisk agenda som går ut på att medvetandegöra mäns våld mot kvinnor. I Smuts gör hon det på ett rättframt och obehagligt sätt, nästan så jag för en kort stund förlorade tron på den goda mannen och blev väldigt cynisk. I Dödergök som precis kommit på pocket handlar det om brott som sällan ger ett straff. I januari 2010 kommer en tredje roman, Alfahannen. Här handlar det om poliser, och om vad poliser gör när de kommer hem efter en hård dag på jobbet.

Why didn't they ask Evans av Agatha Christie
Ja, jag har ju inte påbörjat mitt Poirot-marathon ännu, men när det är avklarat kommer jag såklart att vilja prova på hennes andra deckare också. Det ska bli mer roligt än spännande!

Peter Robinson
Katarina Wennstam
Agatha Christie

 ”Regler” för krim-alfabetet och tidigare bokstäver hittar du här!

Bokstaven av typsnittet Max Ernsts Öga används med tillstånd från grafikern Fredrik Andersson, typografism.se

12 best paperbacks of 2009 - #12

De kommande tolv veckorna med start igår kommer The Times att lista de tolv bästa pocketböckerna från 2009 års utgivning. Den 12 december presenteras vinnaren! Här kommer nummer 12:

#12 Doors Open av Ian Rankin

Doors open finns på svenska och heter Öppet hus. Den kom ut på Minotaur förlag i juni i år.

Jag uppdaterar listan varje vecka!  Långlistan på 50 titlar kan ni kolla in här!

Läsutmaning Bokustoppen v.39

Äntligen har Luftslott blivit nedpetad till åtminstone andraplatsen på listan. Och av en sån efterlängtad bok sen; Dödergök av Katarina Wennstam har jag längtat länge efter att få läsa så den blir det definitivt i höst.

vecka 39

1. Dödergök av Wennstam, Katarina
   
2. Luftslott av O'Flanagan, Sheila
   
3. 39-årskrisen av Green, Jane

Paula startade den här läsutmaningen.

50 bästa pocketböckerna 2009 enligt Times

The Times har släppt en lista på de 50 bästa pocketböckerna under 2009! I den här artikeln kan du läsa mer om det och om pocketbokens historia. Legenden säger att Allen Lane, grundaren av Penguin, efter ett besök hos Agatha Christie och hennes man på 30-talet, blev så bestört över bokutbudet på Exeter Station. Han menade att bokbranchen var

“sitting on a gold mine and not known it. It is quite clear that the time has come to wake up to the fact that people want books, that they want good books, and that they are willing, even anxious, to buy them if they are presented to them in a straightforward, intelligent manner at a cheap price.”

Precis som nu alltså!
Under de följande tolv veckorna kommer Times att räkna ner till den vinnande pocketboken som presenteras den 12 december! Här kommer långlistan:

1. The Suspicions of Mr Whicher by Kate Summerscale
2. The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society by Mary Ann Shaffer
3. The White Tiger by Aravind Adiga
4. Dreams from my Father by Barack Obama
5. Night Train to Lisbon by Pascal Mercier
6. Churchill’s Wizards by Nicholas Rankin
7. The Secret Scripture by Sebastian Barry
8. The Thing Around Your Neck by Chimamanda Ngozi Adichie
9. Bad Science by Ben Goldacre
10. Bones of the Hills by Conn Iggulden
11. The Palace of Strange Girls by Sallie Day
12. Mystery Man by Colin Bateman
13. The Girl Next Door by Elizabeth Noble
14. The Other Half Lives by Sophie Hannah
15. The Return by Victoria Hislop
16. The Broken Window by Jeffery Deaver
17. My Sister’s Keeper by Jodi Picoult
18. The Reapers by John Connolly
19. A Most Wanted Man by John le Carré
20. The Unicorn Road by Martin Davies
21. Remember Me by Melvyn Bragg
22. Sea of Poppies by Amitav Ghosh
23. Testimony by Anita Shreve
24. The Bolter by Frances Osborne
25. In the Dark by Mark Billingham
26. The Behaviour of Moths by Poppy Adams
27. The Host by Stephenie Meyer
28. Full Hearts and Empty Bellies by Winifred Foley
29. The Paper Moon by Andrea Camilleri
30. Revelation by C. J. Sansom
31. The Heretic’s Daughter by Kathleen Kent
32. The Way Things Look to Me by Roopa Farooki
33. An Equal Stillness by Francesca Kay
34. Hold Tight by Harlan Coben
35. Doors Open by Ian Rankin
36. Too Close to Home by Linwood Barclay
37. The Brass Verdict by Michael Connelly
38. A Simple Act of Violence by R. J. Ellory
39. A Secret Alchemy by Emma Darwin
40. The Reluctant Fundamentalist by Mohsin Hamid
41. Devil May Care by Sebastian Faulks
42. The Believers by Zoë Heller
43. The Girl Who Played with Fire by Stieg Larsson
44. Fractured by Karin Slaughter
45. Becoming Queen by Kate Williams
46. Dambusters by Max Arthur
47. The Murder Exchange by Simon Kernick
48. Child 44 by Tom Rob Smith
49. When Will There be Good News? by Kate Atkinson
50. Keeping the Dead by Tess Gerritsen

Vad säger vi om den här listan då? Stieg Larsson finns med, heja för en svenne på listan. Jag har faktiskt bara läst den och en till på listan, Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid. Vilka topp tolv och vilken vinnare vill ni se? Eftersom jag inte läst så många kan jag bara låtsas att jag tycker The white tiger av Aravind Adiga är bäst! Tätt följd av Harlan Coben. Och ni som diggar Stieg Larsson precis som jag, missa inte den här bitvis fnissframkallande, bitvis respektfulla artikeln i Times.

Recension: Grundläggande genetik

Författare: Mikael Fant
Titel: Grundläggande genetik: en roman om blåögdhet och halva sanningar
Utg. År (Org. år): 2009 (2008)
Förlag: Pocketförlaget

Jag blev medveten om en potentiellt riktigt bra debut när jag kollade in Piratförlagets utgivning för 2008. Först tänkte jag; ska Piratförlaget börja ge ut fackböcker? Men snabbt förstod jag att så var inte fallet. I januari i år släpptes Grundläggande genetik på pocket och Pocketförlaget var snälla och gav mig ett recensionsex. Stort tack för det. Tyvärr tog det sen väldigt lång tid för mig att börja läsa den, men när jag väl tog itu med det så blev jag väldigt positivt överraskad.

I händelsernas centrum står Jakob. Eller han kanske snarare sitter i sin Eero Aarnio-stol eller ligger och sover i sin minimalistiska säng utan sängkläder. Han vaknar hur som helst abrupt upp när han får meddelandet om att hans mamma Christina har dött.

Christina växte upp på sextiotalets Östermalm, men när hon "hamnade i ett tillstånd" i ung ålder bröt hon med familjen och flyttade till Kungsholmen. Där övertog hon senare en grekisk restaurang som gick mer eller mindre bra fram till hennes död.

Jakob har inte många vänner. När han får veta att hans mamma dött, beger han sig till sin morfar med fru som bor på Djurgården. Han flyttar lite obemärkt in där, han känner inte riktigt för att vara ensam.

I och med mammans död börjar Jakob fundera på sin far, vem var han? Var det Stavros som jobbade på restaurangen med Christina i flera år eller var det någon ur mammans bekantskapskrets bland överklassen på Östermalm? Han börjar också ta kontakt med sina gamla vänner för hjälp och i viss mån stöd.

Så nystas en spännande historia upp om hur Jakob har blivit den ensamvarg han är, om hur hans mamma blev gravid och vilka val hon gjorde då. Berättelsen hoppar i tid mellan sextiotalet, Jakobs barndom, åren som föregår mammans död och nutid. Det i sig kan vara snurrigt att hänga med i, men det är det inte alls och jag gillar verkligen hur saker och ting som händer nu har sin förklaring i händelser 30 år tidigare. Språket känns otvunget och behagligt, dialogerna är vardagliga fast här och var stoppar Fant in lite mer ovanliga ord som kryddar till det hela.

En riktigt fräsch debut. Jag hoppas få läsa mer från Mikael Fant inom en snar framtid.

Citatkedjan - för folk som inte har ont i fötterna (E)

Vixxtoria på ~Om böcker jag hunnit läsa~ startade en finfin Citatkedja för oss som tyvärr inte är på Bokmässan och myser, men istället slipper fotvärk, vätskebrist och splittrade tankar om vilken handsprit som är den bästa! Här kommer mitt bidrag som jag fick från Vixxtoria här!

Enligt reglerna kommer här en motivation: Innerlig kärlek! Det här är bara så himla vackert, från början till slut.

"Elva är de som avrättas. De har redan brunnit en stund, det är svårt att urskilja dess ansikten. I den andra raden brinner en man som saknar vänster hand. Kanske för att skägget är svart, ett kosmetiskt mirakel som sotet åstadkommer, verkar han yngre än vad han är. Och det finns ett mörkt moln mitt i hans kropp. Då sade Blimunda, Kom. Baltasar Sju solars vilja gjorde sig fri, men den steg inte upp till stjärnorna, ty den tillhörde jorden och Blimunda."

Ur Baltasar och Blimunda av José Saramago (1982).

Fortsätt citatkedjan på A (eller J eller S).

Recension: Den som älskar något annat

Författare: Karin Fossum
Titel: Den som älskar något annat
Org. titel: Den som elsker noe annat
Utg. År (Org. år): 2009 (2007)
Förlag: Månpocket

Karin Fossum har alltid levererat tycker jag. Hennes kriminalromaner lämnar ett svårdefinierat obehag inombords. Brotten behöver inte vara de mest hemska eller äckliga, det handlar mer om personerna som utför brotten eller de som blir utsatta för dom. I Den som älskar något annat tas (det vanligtvis uttjatade) temat pedofili upp på ett lite annorlunda vis. Det är vad titeln syftar på, den som älskar något annat ...än vad samället tycker är ok. Pedofili handlar om en kärlek vi varken kan förstå eller acceptera. Just därför är det också väldigt svårt att se det som kärlek.

Det här är den åttonde boken om kriminalkommissarie Konrad Sejer. Jag gillar Sejer, men jag gillar också kriminalromaner utan alltför mycket polisarbete, så det gör inget att han inte är med så mycket i början.

Ett par är ute på sin vanliga söndagspromenad i skogen. Mannen trampar på och hans fru trippar efter, lite som det ser ut i deras äktenskap tänker frun. Men hennes tankar försvinner på ett ögonblick när de gör den sorgliga och hemska upptäckten av en naken och död pojkkropp. De hade på väg till skogen mött en endaste man och frun kan faktiskt ge ett väldigt bra, men märkligt signalement.

Konrad Sejer börjar utreda försvinnandet och mordet.

Så försvinner ännu en pojke.

Den som älskar något annat handlar om kärlek: kärleken till sitt barn, kärleken till andras barn, kärleken till pengar och avsaknad av kärlek mellan makar. Den handlar också om ondska och lämnar en eftertanke om vem man ska skylla på när en 8-årig pojke försvinner från sitt hem. Mycket läsvärd kriminalroman.

Karin Fossums nästa och nionde kriminalroman om Konrad Sejer heter Den onda viljan och kommer på Månpocket redan den 18 december i år.

Tack till Månpocket för recensionsexemplar.

Bokhelg v.39

Det här är helgens recensioner på Bokhelg @ Paperback Lover:

På lördag recenserar jag Den som älskar något annat av Karin Fossum som utkom på Månpocket i juni i år.
På söndag kommer en recension av Grundläggande genetik av debutanten Mikael Fant. Den kom ut på Pocketförlaget i januari i år.

Nästa veckas recensioner:
Lapidus, Jens & Bergting/Peter - Gängkrig 145
Persson, Leif GW - Den som dödar draken

I USA uppskattar dom bokbloggarna

Läser på The Book Case att förra veckan (14-18 september) tydligen var Book Blogger Appreciation Week i USA. Hade ni en aning om det? Inte jag! De har bloggtävlingar och ger bort presenter samt utser bästa bokbloggar inom olika kategorier. De kommer också ha en Book Blogger Convention nästa år, sjukt seriöst.
Skulle önska att det kunde startas en bokbloggar-vecka i Sverige (eller varför inte i Norden eller Skandinavien?) också. Någon eldsjäl som sitter därute och inte har häcken full just nu kunde väl sätta igång med det :-) Bokmässeveckan skulle dessutom vara den perfekta veckan för det hela då bokbloggarna automagiskt möts på bokmässan (tyärr kommer jag inte att vara där i år).

Här kan ni läsa om alla vinnarna i Book Blogger Appreciation Week, kanske hittar ni en ny amerikansk blogg-favorit?

Krim-alfabetet: V

Nu är i framme vid bokstaven V!

Vit som marmor av Carina Burman
Ni som gillar Agatha Christie och Dorothy Sayers, har ni läst Burmans mysläskiga deckare om Euthanasia Bondeson som åker världen runt och dyker på mordgåtor var hon än vänder sig? Vad tyckte ni i så fall? Jag har läst Babylons gator som utspelar sig under en av världsutställningarna i London på 1800-talet (i nuläget kommer jag inte ihåg vilken av de tre det är). I Vit som marmor befinner hon sig i Rom. Den tredje, Hästen från porten, utspelar sig i den syrianska öknen. Den har jag inte läst ännu men ser verkligen fram emot det. Det fina med hennes böcker om Bondeson är att de inbundna är i pocketformat så de passar i pockethyllan.


Vargas, Fred
En fransk deckarförfattare som jag inte läst ett ord av, men det ska det bli ändring på. Ska för övrigt läsa många fler franska författare nästa år, men mer om det en annan gång. Vargas har skrivit ett tiotal titlar, men vad jag vet finns bara tre utgivna på svenska; Budbäraren, Mannen som vände insidan ut och I de eviga skogarna. Någon som läst Vargas?

Vägen av Cormac McCarthy
McCarthy blev känd i Sverige i och med filmen No country for old men som bygger på boken med samma namn. Nu har boken The road också blivit film med Viggo Mortensen i huvudrollen. Vägen är inte så mycket en deckare som en dystopi, men jag skulle nog tro att den känns rätt thriller-aktig på film så då kvalar den in i mitt alfabet. Nu har jag chansen att läsa boken innan jag ser filmen så det ska jag göra!

Carina Burman
Fred Vargas
Cormac McCarthy

 ”Regler” för krim-alfabetet och tidigare bokstäver hittar du här!

Bokstaven av typsnittet Max Ernsts Öga används med tillstånd från grafikern Fredrik Andersson, typografism.se

Nobel-alfabetet: H

Den andra bokstaven i Lyrans Nobel-alfabet blev bokstaven H! Här kommer en författare som fått nobelpriset och en som jag önskar skulle få det, allt enligt instruktionerna.

Harry Martinson fick nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson. Motiveringen löd: ”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”. I skolan läste jag Aniara (1956) och tyckte faktiskt väldigt mycket om den, hur abstrakt den än kunde låta när man var 18. För ett par månader sedan köpte jag Vägen till Klockrike (1948) på ett antikvariat. Den är en pärla har jag fått höra, men jag har inte läst den ännu. Någon som har en åsikt om den?

Siri Hustvedt. I våras läste jag The sorrows of an American (2008) i bokcirkeln jag är med i och vi gick också och såg Hustvedt på Kulturhuset tillsammans. Jag blev så charmad av henne, både som person och författare. Vill verkligen läsa mer. På svenska heter romanen Sorgesång och den kommer på pocket i januari 2010. What I loved (2003) finns också på svensk pocket; Vad jag älskade. I mars 2010 kommer nästa roman: The shaking woman or the history of my nerves.

Motiveringen lyder: ”för glasklara och fascinerande möten människor emellan och för att varsamt medvetandegöra det faktum att människor dör”.

Läsutmaning Bokustopppen v.38

Luftslott ligger etta på listan tolfte veckan i rad. Wow! Men en ny titel har letat sig in på topp tre; Aldrig som hon. Är det någon som har läst den? Paula startade den här läsutmaningen.

vecka 38
1. Luftslott av O'Flanagan, Sheila
2. 39-årskrisen av Green, Jane
3. Aldrig som hon av Thorsén, Lotta

Recension: Hanteringen av odöda

Författare: John Ajvide Lindqvist
Titel: Hanteringen av odöda
Utg. År (Org. år): 2006 (2005)
Förlag: Ordfront

Dånande lågtrycksvärme svävar över Stockholm. De flesta har extrem huvudvärk, ingen orkar ta sig för något. Alla väntar på regnet, men himlen är blå och solen lyser. Inget stämmer.
Så inträffar en implosion av något slag, atmosfären liksom darrar till. Sen är allt som vanligt igen. Förutom att alla människor som dött i Stockholm de senaste tre månaderna har vaknat till liv.

På sjukhusen och på kyrkogårdarna blir det kaos. De odöda är inte aggressiva, men de är ändå svåra att hantera. Stockholm befinner sig i en kris de aldrig upplevt maken till. Vad göra?

Den enskilda personerna har det ändå värre. En kvinna som dör i en bilolycka vaknar till liv på sjukhuset och hon kan på något sätt ändå kommunicera med omvärlden. Hon var den som dog sist innan alla vaknade upp. Hennes man upptäcker att sjukpersonalen ser hans fru som ett forskningsprojekt och vet inte vad han tycker om det.

En kvinna vars barn dog i en fallolycka får sin son tillbaka. Hennes pappa hämtar honom på kyrkogården i Råcksta där han är begravd.

Till slut får samhället nog och skickar alla odöda till Heden, ett övergivet område vid Järvafältet norr om Stockholm. Där får de bo i egna lägenheter och deras anhöriga kan hälsa på. Men även här händer saker som gör att det till slut blir ohållbart.

Ajvide Lindqvist har skrivit en bok om zombies i dagens Stockholm. Det är en berättelse om hur Stockholms stad och dess invånare hanterar det faktum att de som dör väcks till liv igen. Fruktansvärt intressant, spännande och medryckande. Det är den första boken jag läst om zombies och det var suveränt berättat. Jag har tidigare läst Låt den rätte komma in som handlade om vampyrer. Den var minst lika spännande, men Hanteringen av odöda var snäppet bättre. I maj i år kom Människohamn på pocket, den handlar till viss del om spöken. När kommer nästa läskiga roman från Ajvide Lindqvist och vad kommer den att handla om?

Boken fick jag från Min hemliga bokvän i vårens Pocket & Trix.

Recension: Berättelse om herr Roos

Författare: Håkan Nesser
Titel: Berättelse om herr Roos
Utg. År (Org. år): 2009 (2008)
Förlag: Månpocket

Ante Valdemar Roos bor med sin fru Alice och hennes två tonårsdöttrar. Han är en rätt grå och tråkig människa, hans fru beskriver honom som en möbel. Varför de två har funnit varandra beror kanske på att ingen av dom förväntade sig att få något bättre. Han är också rätt uttråkad av sin fru.

Anna Gambowska bor med sin mamma och lillebror Marek. Hon är drogmissbrukare och när hon snor sin lillebrors cykelpengar får mamman nog och hjälper henne in på ett hem för missbrukande unga kvinnor.

Så inträffar två helt skilda händelser som gör att Valdemar och Anna möts och det blir början på en väldigt annorlunda och extremt vacker vänskap, om än kantad med svårigheter och problem.

Jag hade enorma förväntningar på Nessers tredje bok om Gunnar Barbarotti. De infriades med råge. Jag vill helst inte haussa den här kriminalromanen för mycket, för rädslan att jag ska bygga upp ännu mer förväntningar hos andra läsare, men det var verkligen precis så bra som jag hade önskat. Jag till och med fällde en tår vid ett tillfälle, inte vanligt när jag läser kriminalromaner. Förutom själva berättelsen så är jag överförtjust i Nessers språk, i boken citeras dessutom både Per Petterson och Mircea Cartarescu, författare som jag har stor respekt för.

Läs den här, ni behöver inte läsa de andra två i serien om Barbarotti först. Har ni inte läst någon av Nessers kriminalromaner innan, börja med den här. Läs, läs, läs!

Berättelse om herr Roos finns från och med den 18 september på pocket. Stort tack Månpocket för recensionsex.

Jag vann Klockorna!!!

Sällan har en budgivning på Tradera varit så förbaskat spännande! Vad gäller det då?
Jo, såklart handlar det om en bok!

Redan när jag av en mycket vänlig Agatha Christie-expert fick en utförlig lista på alla utgivna Poirot-deckare på svensk pocket, förstod jag att Klockorna var svår att få ta på. För att han skrev just så:

29. Klockorna Zebra-bok 1966 (Svår!!)

Men nu är den min! Jag ropade just hem den efter en budgivning där priset bara steg och steg, det var jag och en annan som var uppenbart sugen på Klockorna. Men jag vann!!!

I nuläget är det inte många kvar av Poirot-deckarna som jag saknar. Men det finns en till som är svår att få tag på: Den flygande döden. Önska mig lycka till!

Bokhelg v. 38

Det här är helgens recensioner på Bokhelg @ Paperback Lover:

På lördag recenserar jag Berättelse om herr Roos av Håkan Nesser som kommer ut på Månpockets förlag idag.
På söndag kommer en recension av Hanteringen av odöda av John Ajvide Lindqvist. Den var semesterläsning på Sicilien i juni.

Nästa veckas recensioner:
Fossum, Karin - Den som älskar något annat
Fant, Mikael - Grundläggande genetik (den här gången blev det rätt)

Bokhoras album och nya norstedts.se

Om exakt en vecka kommer Bokhora ut med sitt Album som jag hoppas få sätta tänderna i så fort den lämnat tryckeriet (eller, det har den väl redan men ni förstår vad jag menar, jag längar!). På Norstedts kan ni läsa om redaktörerna för Album! Grattis till tjejerna bakom min favoritblogg, det är hos Bokhora jag hittar de flesta nya författarna och boktipsen!

Dessutom har Norstedts förlag idag lanserat sin nya webbplats, måste säga att det var en rejäl och efterlängtad förändring och jag gillar nästan allt. Dock är det lite jobbigt att leta författare efter bokstav nu när de kastat in författare till alla kartböcker också, Bokhora hittade jag på B's åttonde flik. Man kan såklart söka direkt i sökfältet också, men vill man kolla in Norstedts alla författare skulle en med detaljerad uppdelning vara bättre!

Krim-alfabetet: U

Bokstaven U är veckans bokstav i Krim-alfabetet!

Uppgörelsen (The King of Torts) av John Grisham
Grishams juridiska thrillers kommer alltid att uppskattas av mig, tror jag. Jag gillar att han hela tiden skriver fristående böcker, om nya fall och om nya människor. Uppgörelsen handlar om Clay Carter som arbetar som offentlig försvarare i Washington. Han drömmer om att lyckas, om att få ett jobb på någon av de stora advokatbyråerna. Han åtar sig att försvara Tequila Watson, en ung kille som gripits för ett mord på gatan. Men mordhistorien visar sig vara mycket större än vad Clay kunnat tänka sig. Hemma i bokhyllan väntar Den samvetslöse (The appeal) som jag ännu inte läst.

Unefäldt, Gösta
En gedigen svensk kriminalromanförfattare som jag inte läst men gärna skulle göra. På 80- och 90-talet skrev han drygt tio romaner om Polisen i Strömstad som också filmatiserades. Han tilldelades priset Bästa svenska kriminalroman 1992 för boken Polisen och mordet i stadshuset.

Uppståndelsen (Ascension day) av John Matthews
Sista beviset (Past imperfect) är John Matthews mycket uppmärksammade debut som skönlitterär författare. Det här är uppföljaren. Matthews ges ut på svenska på Minotaur förlag, annars kan man inte läsa så mycket om honom på nätet.

John Grisham
Gösta Unefäldt
John Matthews

”Regler” för krim-alfabetet och tidigare bokstäver hittar du här!

Bokstaven av typsnittet Max Ernsts Öga används med tillstånd från grafikern Fredrik Andersson, typografism.se

Omkastade färger och litteraturkalender

Jag provade att kasta om färgerna i mina två spalter i bloggen. Jag tycker det är snyggt med färg men börjar känna att den text man ska läsa borde vara mörk på ljus bakgrund. Så jag provar såhär ett tag. Vad tycker ni? (Mitt enda krux verkar vara att AdSense-annonserna inte vill hänga med i färgändringen, trots att jag ändrat även där.)

Dessutom har jag mixtrat lite med Google Calendar och skapat en offentlig Litteraturkalender som vem som helst kan kolla på. För att det ska bli enklare för er så ligger det en länk i sidospalten och den går till ett inlägg med kalendern. Ni kan väl kolla och säga vad ni tycker?

Min helgläsning

Det här var min helgläsning i helgen. Plus ca 200 sidor i Berättelse om herr Roos. Den historien verkligen flyger fram!

Vad läste du i helgen?
(Svara i kommentarerna eller skriv eget inlägg)

Nobel-alfabetet: O

Lyran, bloggutmaningsdrottningen, har startat en ny utmaning som gör att jag absolut inte kan hålla fingrarna borta från tangenterna; Nobel-alfabetet! Det här betyder att jag kommer att överge hennes fina utmaning Tematrio, men bättre att helhjärtat engagera sig i en sak istället för många hafsverk, tycker jag!

Första bokstaven i Lyrans Nobel-alfabet är inte den första i alfabetet som man skulle kunna tro. För att göra det hela lite mer oförutsägbart så hoppar hon hit och dit. Först ut är bokstaven O. Här kommer instruktionerna:

1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.
2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.

1. Orhan Pamuk. Pamuk fick nobelpriset 2006 med motiveringen "som på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning". Den första boken jag läste var Den svarta boken som handlar om en man i Istanbul som går gatorna runt på nätterna för att leta efter sin försvunna hustru. Även hans vän som skriver politiska krönikor i dagstidningen är försvunnen. Det blev för mycket natt och svart och konstiga gatunamn. I våras läste jag Snö och blev alldeles hänförd. Den var så vackert skriven och med en sån invävd spänning i historien att jag inte kunde släppa den.

2. Om skönhet av Zadie Smith. Hon slog igenom med Vita tänder och Autografjägaren. Om skönhet kom 2006 och vann The Orange Prize for Fiction samma år. Motiveringen lyder: "genom att gestalta sorglösa människor på ett allvarsamt sätt ge bild åt den brittiska överklassen".

Läsutmaning Bokustoppen v.37

Ingen förändring från förra veckan. Däremot har jag påbörjat Vi, de drunkade som låg på månadstoppen i januari och februari! Snart en till att pricka av där alltså!

vecka 37
1. Luftslott av O'Flanagan, Sheila
2. 39-årskrisen av Green, Jane
3. Skumtimmen av Theorin, Johan

Recension: Tolv gånger Pinter

Författare: Harold Pinter
Titel: Tolv gånger Pinter
Utg. år: 2005
Förlag: Ersatz

Harold Pinter var Månadens nobelpristagare i maj. Han fick nobelpriset i litteratur 2005. Jag har tidigare läst Nio gånger Pinter med ett antal dramer. Tolv gånger Pinter består av tolv av Pinters dramer; Födelsedagsfesten, I väntan på Wilson, Kollektionen, Älskaren, Natt, Ingenmansland, Svek, Vägs ände, Den nya världsordningen, Party Time, Det ska vi fira och Presskonferens. Dramerna utkom mellan 1957 och 2002. Jag tänkte skriva om ett par av dessa dramer.

I Party Time får vi träffa ett antal festdeltagare på en hemmafest. Det märks direkt att en del av personerna på festen har en klubb för inbördes beundran. Det är väldigt viktigt vilken tennisklubb man är med i och man äter och dricker bara det som är trendigt just nu. Till festen är också värdinnans bror Jimmy bjuden men han har ännu inte dykt upp. Man förstår direkt att han inte hör till de vanliga gästerna. Men partyt går vidare utan Jimmy och värden raljerar om de rätta semesterställena och de godaste cigarrerna. Riktigt obehagligt alltihopa.

I Kollektionen, som är ett av Pinters många otrohetsdramer, möter vi ett (vad jag förstår) homosexuellt par, Harry och Bill. En man, James, söker upp Bill och sakta men säkert kommer det fram att Bill varit otrogen med James fru Stella.

Jag gillade dessa otrohetsdramer bäst, Älskaren och Svek är också otroligt bra.

Något som märks rätt omgående i Pinters alla dramer är att personerna i dem aldrig drar sig för att bråka, de närmast söker konflikter och de kan uppstå på grund av nästan vad som helst. Det kan kännas grundlöst, men man förstår samtidigt att dessa personer har en historia där man fått höra långt ifrån allt. Om man fick veta allt de gått igenom tillsammans skulle konflikterna vara mer förståeliga.

Att läsa dramer kräver koncentration då de endast består av dialoger. Det kan gå undan för att det går snabbt att läsa, men för att kunna känna in stämning och känslor måste man ibland sakta ner på hastigheten.

Jag läser gärna mer av Pinters dramer.

Recension: Yacoubians hus

Författare: Alaa al-Aswany
Titel: Yacoubians hus
Org. titel: 'Imarat Ya'qubiyan
Utg. år (Org. år): 2009 (2002)
Förlag: Bonnier pocket

Alaa al-Aswany arbetar som tandläkare i Yacoubians hus i Kairo. Huset finns alltså på riktigt och här händer det en massa intressanta saker. Så intressanta att al-Aswany bestämde sig för skriva en (väldigt kontroversiell och samhällskritisk) roman om invånarna i huset. Det blev Yacoubians hus som utkom 2002 och den blev succé i Egypten, den har både blivit serie och film.

Det är mitt undet Gulfkriget och i Kairos myller blandas fattiga och rika omvartannat. I Yacoubians hus samlas många olika typer av människor. Det är den fattige portvaktarens son Taha som inledningsvis ser positivt på det egyptiska samhället. Han har studerat duktigt och söker nu till polisskolan med mycket goda betyg. Han har dessutom blivit vän med ett antal poliser för att lära sig hur antagningen går till. Inget kan gå fel. Han har också en flickvän, Buthayna, de träffas i smyg och är mycket kära. Men sen hon började jobba i en klädaffär tycker Taha att hon har förändrats en del. Han funderar vad det kan bero på. För Buthaynas del är det viktigt att tjäna pengar och hon finner sig rätt snabbt i situationen som kan ge henne lite mer i lön. Här arbetar också den gamle men högst virilie mannen Zaki Bey. Han bor egentligen i en lägenhet med sin bittra syster Dawlat, men tillbringar mycket tid på sitt kontor i Yacoubians hus där han kan vara ifred med alla de vackra damer han bjuder upp till sig. Chefredaktören Hatim bor också här. Han letar efter den perfekte älskaren och i den unge militären Abd verkar han ha hittat rätt. Men Abd har fru och barn och han ser homosexualitet som synd, som många andra i Egypten gör. Så enkelt som Hatim vill se det är det inte.

I onsdags diskuterade vi boken i bokcirkeln jag är med i och det var lite delade åsikter. Här kommer mina:

Jag läste den på svenska och språket var enkelt att följa och det var inte några egentliga krångligheter med att berättelsen hoppade mellan de olika karaktärerna. Men Aswanys sätt att introducera dem i berättelsen gjorde att man inte riktigt förstod vem det först handlade om. Det ska också tilläggas att jag inte är någon fena på arabiska namn och att det därför var lite svårt att hålla isär dem.

Historien är underhållande på ett enkelt sätt, men jag får inga personbeskrivningar, jag får inga tankar eller funderingar från personerna det handlar om så det hela känns lite stelt. Jag känner inget för personerna, jag förstår inte varför de gör de val de gör och jag blir varken speciellt glad eller ledsen när det går bra eller dåligt för dem. Det är först på slutet när allt ställs på sin spets och berättelsen tar en extremt allvarligt vändning som jag börjar förstå karaktärerna och var de kommer ifrån. Det egyptiska samhället med de muslimska sederna och traditionerna är också svåra att ta till sig. Jag kan acceptera att homosexualitet är tabu och synd i Egypten och i islam, men det är inget som väcker några funderingar hos mig. Det enda som ger mig några djupare tankar är det faktum att Aswany ofta nämner det Kairo som fanns på 70-talet. Det europeiska, fria, lättsamma Kairo som numera är försvunnet. Det känns som att det är Aswanys sätt att kritisiera det korrupta, muslimska Kairo som håller hårt på traditioner och seder.

Sammanfattningsvis kan jag säga att romanen är läsvärd, men med tanke på vilka allvarliga och tankfulla ämnen som boken berör, så hade jag väntat mig att jag skulle bli mer känslomässigt berörd. Nu blev jag inte det och det gjorde mig lite besviken. Men det var relativt rolig och fascinerade läsning för stunden.

Harlan Coben twittrar och facebookar

Ni som diggar Harlan Coben, vet ni att han finns både på Twitter och på Facebook? Om inte - nu vet ni!

I hans nyhetsbrev som precis ramlade in i min inkorg kan jag läsa att han har en ny fristående thriller på väg, Caught ska den heta och släpps den 23 mars 2010 i USA (29 april i Storbritannien). Även om den är fristående så gör tydligen hans karaktär Win ett litet gästspel i boken, det låter häftigt.

Coben har också blivit nomerad för ITV3 Bestseller Dagger (UK's Crime Thriller Awards). Vem som helst kan rösta (upp till fem gånger) här!



Foto: Beatrice LeGrand

Bokhelg @ Paperback Lover

Som den extremt uppmärksamme bloggläsaren har noterat så har det inte publicerats någon recension här sen i början av juni. Men läst böcker har jag ju. Jag vet inte om det var den första semesterveckan i juni som gjorde mig seg eller om jag bara tappade lusten lite, men jag har inte haft något driv i kroppen att skriva recensioner på länge.

Fast nu börjar suget komma tillbaka och för att hinna ikapp lite så tänkte jag sno de stora dagstidningarnas idé att ha bokrecensioner på helgerna. En på lördag och en på söndag ända tills jag har hunnit ikapp läsandet! Eller kanske fortsätter jag med den idén om jag tycker att upplägget passar.

Först ut nu i helgen är Yacoubians hus av Alaa al-Aswany som jag precis läst ut och som diskuterades igår på min bokcirkelträff.

Planerade recensioner i september:

v.37
al-Aswany, Alaa - Yacoubians hus
Pinter, Harold - Tolv gånger Pinter

v. 38
Nesser, Håkan - Berättelse om herr Roos
Ajvide Lindqvist, John - Hanteringen av odöda

v.39
Fossum, Karin - Den som älskar något annat
Fant, Mikael - Grundläggande genetik (...heter den och inte Grundläggande fonetik som jag tokigt nog skrev först) :-)

Så, gillar ni att läsa recensioner, klicka er in här på lördagar och söndagar kl 14!

Böcker som gör mig glad, förbannad och ledsen

Lilla O väcker tankar om böcker och vilka känslor de ger!

Hon ber oss berätta om en bok som:

1. fick mig att skratta.
Marian Keyes böcker får mig ofta att skratta. En som jag specifikt kommer ihåg är The other side of the story som jag läste på en härlig semester i Neapel 2005. Jag skrattade mycket åt hur en av tjejerna i boken sparade limen från drinkarna i drinkglaset för att hon skulle kunna räkna hur många drinkar hon druckit.

2. fick mig att gråta.
Jag gråter inte så jätteofta när jag läser böcker. Men när jag läste slutet på Ray Kluuns En sorts kärlek så bölade jag enormt mycket.

3. gjorde mig riktigt arg.
Den här boken tar jag nog ofta upp när det handlar om ilska. Kenzaburo Oes Mardrömmen gjorde mig sjukt förbannad. Ett par föder ett handikappat barn. Mannen tar avstånd från barnet och tycker dessutom att det är kvinnans vaginas fel, det var ju där barnet kom ut.

4. fick mig att vilja besöka platsen där den utspelades.
Jag gillar att läsa deckare som utspelar sig i Stockholm så att jag sedan kan upptäcka gatorna där mördare och offer har mötts.

5. handlar om en historisk tid som jag tycker om.
Jag gillar nog böcker som varvar mellan nutid och dåtid. Det är en berättarstil som passar mig. Dåtid kan gärna vara runt 50-talet eller runt 1900-talets början.

6. jag ångrar att jag läste ut.
Jag ångrar sällan att jag läser ut en bok. Varje bok är ett miniprojekt för mig och ett projekt har som bekant en början och ett slut. Däremot kan jag ångra att jag påbörjat en bok. Exempelvis American Psycho. Det var ett jobbigt projekt att avsluta.

7. finns i mina tankar trots att det var länge sedan jag läste den.
Midnattsbarnen av Salman Rushdie. När den inte längre finns i mina tankar måste jag nog läsa om den.

8. har väntat i bokhyllan riktigt länge.
Thomas Mores Utopia som jag fick på en lilla julafton med mina kursare för cirkulinus 8-9 år sedan. Är det någon som har läst den?

9. jag inte förstår att så många tycker om.
The catcher in the rye. Jag förstår inte storheten med den.

10. jag tycker att alla ska läsa.
En halv gul sol av Chimamanda Adichie Ngozi. Den lärde mig massor om Biafrakriget och var samtidigt en både vacker och sorglig historia.

Krim-alfabetet: T

Bokstaven T är här!

Tröstaren av Karin Wahlberg
Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar Wahlbergs diskbänksdeckare om läkaren Veronica Lundborg och hennes sambo, polisen Claes Claesson. Brotten är spektakulära och har oftast en koppling till sjukhuset där Veronica jobbar, men det är alldeles för mycket dagishämtning och sambotjafs för att det ska bli superbra. Tröstaren gillade jag ändå väldigt mycket. 5 november kommer nästa kriminalroman om Veronica och Claes, Matthandlare Olssons död. Hon har också skrivit en historisk roman, Sigrids hemlighet, som kommer ut på pocket i januari 2010.

Taylor, Andrew
Taylor har skrivit så mycket bra böcker. I år blev han tilldelad det prestigefulla Cartier Dagger Award. Jag har hans Roth-trilogi i en och samma volym på engelska som väntar i bokhyllan. Jag läste den första delen för länge sen, De fyra yttersta tingen, men tänkte läsa alla delar i ett svep nu. Han har också skrivit ett antal fristående kriminalromaner, bland annat Bleeding Heart Square som jag är väldigt nyfiken på.

Tsarens guld av Jan Mårtensson
Jag har endast läst en enda kriminalroman av Mårtenson, Ostindiefararen. Den var spännande på ett lite annorlunda sätt. Det var mera av en roman med lite spännande inslag. Lite som Carina Burmans deckare om Euthanasia Bondeson. Mårtenson skriver historiska deckare om antikhandlaren Johan Kristian Homan. I nuläget finns det 37(!) böcker om Homan, Tsarens guld ligger någonstans mitt i ordningen. Vill du börja från början är det Helgeandsmordet du ska läsa.

Karin Wahlberg
Andrew Taylor
Jan Mårtensson

”Regler” för krim-alfabetet och tidigare bokstäver hittar du här!

Bokstaven av typsnittet Max Ernsts Öga används med tillstånd från grafikern Fredrik Andersson, typografism.se

Man Booker Prize Shortlist 2009

Nu har The Man Booker Dozen reducerats ytterligare! Dessa 6 titlar är fortfarande med och tävlar om äran att vinna The Man Booker Prize for Fiction 2009!

A S Byatt The Children’s Book Chatto & Windus


J M Coetzee Summertime Harvill Secker

Adam Foulds The Quickening Maze Jonathan Cape


Hilary Mantel Wolf Hall Fourth Estate


Simon Mawer The Glass Room Little, Brown


Sarah Waters The Little Stranger Little, Brown

Har ni någon favorit bland kandidaterna på kortlistan? Jag har inte läst någon av böckerna men är nyfiken på Sarah Waters och Adam Foulds. Vad säger ni?

Vinnaren presenteras tisdag 6 oktober
Läs mer om priset på www.themanbookerprize.com

Hercule Poirot 4-9

Fler Hercule Poirot-deckare av Agatha Christie har hittat hem till min bokhylla! I nuläget har jag faktiskt 17 stycken i min ägo! Här kommer nummer 4-9 i serien.

De fyra stora, Mysteriet på Blå tåget, Badortsmysteriet
Tretton vid bordet, Mordet på Orientexpressen, Tragedi i tre akter